Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskeristadga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Fiskerätt—Fiskgjuse
60
kända F. märkas
Haagkonventio-nen 1882 mellan Tyskland,
Storbritannien, Frankrike, Belgien,
Nederländerna och Danmark ang.
fisket i Nordsjön, konventionen
1909 mellan För. Stat, och
Storbritannien ang. en
permanent skiljedomstol i Haag för
tvister med avseende på dessa
länders fisken i n. Atlanten,
traktaten mellan Danmark och
Sverige 1899 med senare tillägg och
ändringar om fisket i till dessa
länder gränsande farvatten. —
Skyddande av fiske i floder, som
genomflyta flera staters
territorium, avses i ett flertal fördrag.
Fiskerätt, se
Fiskerilag-s t i f t n i n g.
Fiskevård innefattar i
vidsträckt mening varje åtgärd för
skyddande 1. förbättrande av ett
fiskbestånd, ss. fredande av vissa
områden 1. fisken under vissa tider,
förbud mot fångst 1. saluförande
av fisk under en viss
minimistorlek 1. mot användandet av vissa
redskap, utrotning av skadedjur
(säl, utter, fiskätande fåglar),
intensivt fiske vid ”överbefolkning”
i förhållande till
näringsproduk-tionen o. s. v. — I inskränkt
betydelse betecknar F.
fiskevattens-vård, huvudsakligen begränsad till
sötvatten; sådana åtgärder äro
t. ex. förbättrandet av vissa
fiskars lekplatser genom utsättande
av risvasar o. d., reglering av
vegetationsförhållanden,
förebyggande av syrebrist vid tillfrysning
etc.; försök ha t. o. m. gjorts att
genom gödsling åstadkomma ökad
produktion av fiskföda. Jfr F i s
-kerilagstiftning och
Fiskodling.
Fiskfloden,
seStoraFisk-floden.
Fisk fodermjöl, se Fi sker i
-avfall.
Fiskgift, dels gift, bildat i död
fisk genom av bakterier orsakade
sönderdelningsprocesser; dels gift,
som under livet bildas i en del
organ hos vissa fiskar; dels gift,
som användes för dödande av fisk
(se Koc kelkärnor). — I
ruttnande fisk bildas stundom
ptomainer, som framkalla
fiskförgiftning hos den som förtär den.
Symtomen bestå i vissa fali i
häftiga tarmuttömningar, i andra
fall i rosliknande hudutslag, i
andra åter i förlamningar av
växlande lokalisation och utbredning.
Symtomen från nervsystemet
iakttagas särskilt efter förtärande av
skämt saltat kött av vissa ryska
störarter. — F. alstras under livet
av ett flertal i våra vatten och
annorstädes levande fiskar. Hos
vissa ålarter och sutare innehåller
blodserum toxalbuminer, som
framkalla förgiftning, liknande
den av ormgift. Hos barbfisken
(se Sk äggk arpar) innehåller
särskilt mjölken ett gift, som
framkallar s. k. barbenkolera. Det
s. k. fugugiftet finnes särskilt i
äggstockarna hos vissa
östasiatiska fiskar. En rad fiskar bära
på gällock, fenor 1. annorstädes
taggar, vilkas styng medföra en
med stark smärta förenad
inflammation eller t. o. m. brand (jfr
bl. a. F j ä r s i n g a r). Hos vissa
tropiska fiskar är ryggfenan
försedd med en rad med
giftsäckar förbundna taggar, vilkas
styng framkalla de svåraste
förgiftningar med stark verkan på
nervsystemet och t. o. m. död.
Fiskgjuse, Pandi’on
halia’è-tus, en art Dagrovfåglar,
med vändbar yttertå, av små,
skrovliga fjäll täckta tarser och
trinda klor. Ryggen mörkbrun
med ljusare fjäderkanter,
undersidan vit, bröstet rostgult.
Huvudet vitt med bruna streck och
fläckar. Bakom ögat ett brunt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
