Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmkonst - Filoktetes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1551
Filoktetes
1552
närligt betydelsefullt utan
möjliggör också användandet av en
mängd tricks, genom vilka olika
slags illusioner kunna
åstadkommas, såsom t. ex. av gengångare,
tvillingar spelade av en och.
samma skådespelare, hopp från
svindlande höjder etc. —
Nationalka-raktären avspeglar sig tydligt
inom F. Den franska F. präglas
av kultiverad scenisk aktion, med
en viss benägenhet för det
patetiska, och sysslar gärna med
erotiska konflikter; den italienska
lägger med förkärlek an på en
storartad utstyrsel, sköna
skådespelerskor o. s. v.; den tyska
fördjupar sig gärna i psykopatiska
problem och arbetar ofta i
moderat konstnärlig, ej sällan
fantastisk (futuristisk, kubistisk)
miljö; den svenska har nått sina
bästa resultat i en påtagligt
själsligt betonad miljö, där
romantik och realism mötas; den
amerikanska åter sysselsätter sig
nästan uteslutande med rent
realistiska motiv — i stor
utsträckning alltjämt mycket
schablonmässigt behandlade — ur
familjelivets, affärsvärldens,
cowboyäventyrens, saloonernas och
nybyggarlivets sfärer. — Bemärkta
författare ha hittills sällan
skrivit direkt för filmen
(d’Annun-zio utgör ett undantag) men
ha oftast med intresse sett
sina verk bearbetade för filmen.
Lagen om konstnärlig och
litterär äganderätt har numera
utsträckts att gälla även
upptagandet och förevisandet av
kinemato-grafiska bilder. Se
Äganderätt. — De första
förevisnings-lokalerna voro ytterst primitiva.
I början reste förevisaren från
plats till plats med apparat och
filmrullar, hyrde den lokal, som
stod till buds, och fortsatte så,
tills remsorna voro utslitna.
Efter hand som filmproduktionen
ökades, kunde fasta teatrar
uppstå; ursprungligen benämndes de
kinematografteatrar,
sedan biografteatrar eller
biografer. Vid ingången av
århundradets tredje decennium
utgjorde F. en folkförströelse, vars
omfattning stod utan motstycke.
Det beräknades, att antalet
biografteatrar i världen då utgjorde
åtminstone 40,000, av vilka
ungefär 17,000 i För. Stat., 5,000 i
Storbritannien, 3,200 i Tyskland,
2,700 i Frankrike, 1,000 i Italien,
1,000 i Spanien, 800 i Australien,
600 i Japan och minst lika många
i Sverige (varav ensamt i
Stockholm c:a 80). Publiken
beräknades ensamt i För. Stat, till
närmare 10,000,000 personer
dagligen. Den totala filmkvantitet,
som passerar vår officiella
censurmyndighet, Statens
biografbyrå, kan anslås till
något över 3 mill. meter per år. Med
denna utveckling följde en fastare
organisation av filmdi
stribue-ringen genom upprättandet av
filmbyråer (se d. o.). — I
Sverige förevisades redan tidigt
kinematografiska
naturupptagningar. Den första mera
permanenta biografteatern var inredd
på industriutställningen i Malmö
1896; f. å. fanns en dylik på
Stockholmsutställningen. 1900
upprättades en fast biografteater
i Stockholm (i nuv.
Blanche-teaterns lokal). Intresset för F.
har framkallat en rik
tidskriftslitteratur. Bland svenska
filmtidskrifter märkas F i 1 m j o u r
-nalen, Filmnyheter samt
Biografbladet och
Film-bladet (de två sistnämnda
facktidningar).
Filokte’tes, i grek. myt. en av
hjältarna i trojanska kriget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
