Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fataburen ... - Fattigvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1441 Fataburen—Fattigvård 1442
b u r s 1 ä n, under medeltiden
vissa svenska områden, som ej
bortförlänades utan voro avsedda
till konungahusets underhåll.
Fataburen, en sedan 1906 av
Nordiska Museet i Sthlm utgiven
kulturhistorisk tidskrift.
FataT (lat. fata’lis), ödesdiger,
olycksbringande, förtretlig.
—-Fatalite’t, olycka,
förtretlighet.
Fata’lier (av lat. fata/lis i bet.
oåterkallelig) 1. fat a’lietid, i
lag bestämd tid, inom vilken
något skall fullgöras. Den sista
dagen av fatalietiden kallas
fata’-1 i e d a g. Infaller denna på en
söndag, utsträckes fatalietiden
till nästa söckendag.
FatalFsm (av lat. fa’tum,
öde), en filosofisk och teologisk
ståndpunkt, från vilken allt, som
sker, de mänskliga handlingarna
inberäknade, uppfattas ss.
oundvikligt förutbestämt, vare sig
genom en opersonlig, ”blind”
naturnödvändighet eller av en
gudomlig allmakt. Ur sistnämnda
synpunkt ter sig särskilt
muhamme-danismen som en fatalistisk
åskådning, ehuru F. även är
företrädd inom kristendomen. Jfr
Determinism.
Fatalite’t, se Fatal.
Fata morga’na, se
Luft-spegling.
Fa’tima, d. 632, Muhammeds
dotter, gift med Al i (se d. o.).
Fatimi’der, ättlingar av A 1 i
och Fatima (se d. o.), vilka
förgäves hävdade sin arvsrätt till
kalifatet. De bildade även en
religiös sekt, på vilken deras
öknamn s j i i t e r (partigängare)
övergick. F. förvärvade makten
över n.v. Afrika och 969 över
Egypten men ha endast
bibehållit sig i Marocko, vars nuv.
sultanätt räknar sig till F.
Fatmomakke, lappkapell i v.
delen av Vilhelmina skn, Väster b.
1., vid en nordlig vik av Kultsjön.
Fa’tsia, växtsläkte (fam.
Ara-lia’ceae) med en art, F. japo’nica
( = Ara/lia SieboTdii), allmänt
odlad rumsväxt, härstammande
från Japan. Den har stora,
handflikiga blad och går vanl. under
benämningen ”aralia”.
Fatsnäckor, se Tun n sn ä c
-k o r.
Fattigvård, i dess numera
hävdvunna betydelse
sammanfattningen av de åtgärder, som
enl. lag, i regel genom
kommunala organ, vidtagas för att
bereda underhåll och vård åt dem,
vilka äro oförmögna att genom
arbete försörja sig, sakna egna
tillgångar och icke annorledes
(t. ex. genom anhöriga 1. enskild
välgörenhet) fä erforderlig hjälp.
Den särskilt anordnade offentliga
hjälpverksamhet, som kan
påkallas vid allvarligare ekonomiska
kriser, svårare dyrtid och
arbetslöshet, räknas icke ss. F. —
Redan i landskapslagarna finnas
bestämmelser rörande vård av
fattiga, bl. a. stadganden om att
en del av sädestionden skulle
tillfalla nödställda. I regel synas
bönderna själva ha fått utdela
den till de fattiga anslagna delen
(de’cima pau’perum, f
attigtion-den). Vid medeltidens slut
indrogs dock hela tionden till
kyrkan. Vidare finnas i
landskapslagarna bestämmelser om
arbetsför persons skyldighet att
försörja sig själv och om
försörjningsplikt gentemot föräldrar.
Slutligen må nämnas
stadgande-na om ”flatföring”, som innebar,
att den, som ej längre kunde
försörja sig själv, skaffade sig
underhåll och vård genom att till
närmaste arvingar eller, om dessa
ej önskade mottaga honom, till
46. — n e x. III. Tr. 14. 9. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
