Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estetik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Estetik
1206
glädjen från glädje i
verkligheten. — En estetisk upplevelse
förmedlas dels genom naturintryck
och handlingar (det natursköna),
dels genom konstverk, vilka
renodla de estetiska upplevelserna
och därigenom förmedla dem till
åhörare och åskådare (det
konstsköna). — E:s problem som
vetenskap är att klargöra den
närmare beskaffenheten av den
estetiska erfarenheten. Detta kan ske
från två utgångspunkter; dels kan
man undersöka beskaffenheten av
den psykiska akt, varigenom de
estetiska omdömena komma till,
dels kan man utgå från dessa
omdömens föremål och uppställa
frågan: huru äro de föremål
beskaffade, som väcka estetiska
intryck? Den förra metoden kallas
subjektiv, den senare objektiv E.
— Skönheten hos ett föremål
är icke jämförlig med dess färg
och form, då dessa äro fysiska
egenskaper; däremot
sammanhänger skönheten otvivelaktigt i
vissa fall med dessa egenskaper.
En grekisk tempelfasad uppfattas
som skön på grund av sin
harmoniska form. Skönheten i en ruin
ligger däremot icke i den yttre
formen utan i stämningen, tanken
på gångna tider och
förgängligheten. På dessa förhållanden ha
två motsatta åsikter angående
det estetiska uppbyggts, av vilka
den ena anser det sköna endast
bestå av form (formalism),
medan den andra anser, att
skönheten endast kan ligga i
innehållet (idealism). Denna
motsättning, som särskilt framträder i
den äldre, filosofiskt orienterade
E., har av den moderna,
huvudsakligen på psykologisk grund
arbetande estetiska vetenskapen
upphävts. Ett intryck av skönhet
kan alstras såväl av föremåls
form som innehåll. Dessutom har
man funnit, att i
skönhetsupp-levelsen ingår icke bara
uppfattningen av form, resp, innehåll
utan också med de rena
sinnesförnimmelserna förbundna, enkla
känsloupplevelser, s. k.
känslotoner. En viss färg har en
lugnande inverkan, en annan eggar,
vid följandet av en linje uppstå
vissa behagliga 1. obehagliga
rörelsekänslor, den mörka och
dystra karaktären i en dikt kan
ligga i användandet av ord med
övervägande hårda vokaler, rytm
och symmetri ha en omedelbar
psykisk inverkan o. s. v. Dessa
förhållanden ha under det
senaste halvseklet blivit på
experimentell psykologisk väg ingående
undersökta, och man har på dem
velat uppbygga hela den estetiska
vetenskapen. Numera är man
ense om att häri ligger en
överdrift och att ett föremåls
estetiska egenskaper måste sökas i
en förening av sinnesintryck,
form- och innehållsuppfattning.
— Nu kan man emellertid mot
denna metod rikta den avgörande
frågan, om överhuvudtaget
sådana objektiva estetiska egenskaper
finnas. Även om konsthistorien
säger oss, att vissa former, ss.
rytm, meter, symmetri, funnits i
alla kulturers litteratur och
konst, så äro å andra sidan
dessa former så olika och ha
genomgått så stora förändringar,
att man har rättighet att
misstänka, att föremålen för estetisk
njutning helt och hållet äro
beroende på kulturförhållanden
eller enskilda vanor. Denna
kritik utgår från det estetiska
intryckets egen natur. Det
estetiska omdömet är intet logiskt
omdöme utan ett värdeomdöme
och har därför icke det förras
omedelbara objektivitet. Om jag
säger: ”detta träd är en björk”.
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
