Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emigration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
983
Emigration
984
Svenska emigranter och immigranter 1851—1921.
Ärligen Till och från samtliga länder Därav till och från
utomeuropeiska länder
[-emigranter immigranter netto-utvandr.-]
{+emi- granter immi- granter netto- utvandr.+} (—) resp, invandr. (+) [-emigranter immigranter netto-utvandr.-] {+emi- granter immi- granter netto- utvandr.+} (—) resp, invandr. (+)
1851—1860 1,690 1,497
1861—1870 12,245 9,312
1871—1880 15,027 2,958 —12,069 10,250 641 — 9,609
1881—1890 37,640 4,760 — 32,880 32,751 1.920 — 30,831
1891-1900 24,677 7,881 — 16.796 20,451 4,812 —15,639
1901—1910 25,767 8,442 —17,325 22,404 4,499 — 17,905
1911—1920 11,838 7,555 — 4,283 8,602 3,918 — 4,684
1913 20,346 8,407 — 11,939 17,224 4,917 — 12,307
1914 12,960 8,636 — 4,324 10,006 4,864 — 5,142
1915 7,512 6,357 — 1,155 4,672 3,223 — 1,449
1916 10,571 6,713 — 3,858 7,488 3,159 — 4,329
1917 6,440 5,811 — 629 2,571 2,478 — 93
1918 4,853 4,932 + 79 1,498 1,630 + 132
1919 7,337 7,809 + 472 4,008 3,573 — 435
1920 10,242 10,841 + 599 7,093 5,601 — 1,492
1921 8,950 8,551 — 399 5,881 4,605 — 1,276
Emellertid förbättrades snabbt
konjunkturerna för den
amerikanska industrin, och följden
blev en ökning av E., vilken
fyllde de öst- och sydeuropeiska
folkens medgivna kontingenter
redan i början av budgetåret 1922
—23 och efter hand även de
nord-och mellaneuropeiskas. Inför
behovet av ny arbetskraft ha
förslag väckts om revision av
re-striktionslagstiftningen, åtminstone såtillvida, att invandringen
ej skulle räknas brutto utan
netto, d. v. s. med avdrag för
åter-invandrarna till hemlandet. —
Även i Europa har världskriget
och dess följdföreteelser bragt
emigrationsfrågan i ett delvis
förändrat läge. Sedan länge
gällde visserligen utvandringsfrihet,
men man såg alltjämt i
utvandringen blott en kraftförlust för
det egna landet, vilken i
görligaste mån borde förebyggas,
beträffande värnpliktiga o. a.
t. o. m. på lagstiftningens väg.
Under världskriget skärptes
detta betraktelsesätt även hos de
neutrala, samtidigt som
krigskon junkturen möjliggjorde för
den inhemska industrin att giva
arbete också åt de talrika skaror,
som eljest skulle emigrerat.
Under ”fredskrisen” har i snart sagt
alla Europas länder uppstått en i
förhållande till rådande
levnadsstandard och nu tillgängliga
näringskällor talrik
överskottsbefolkning. Man har sökt bereda de
arbetslösa uppehälle och
sysselsättning, bl. a. genom inre
kolonisation (se Egna hem), men
allt klarare har en utjämnande
E. framstått som en av
tidsförhållandena betingad
nödvändighet. I detta läge ha allt flera
europeiska stater sökt genom
aktiv medverkan bereda sina nu
övertaliga medborgare lämpliga
boningsplatser och löftesrikare
utkomst i främmande land.
Särskilt har man sökt erhålla
koncessioner på naturtillgångar för
att på grundval härav upprätta
samlade jordbruks- eller
industrikolonier, vilka både såsom
producenter och konsumenter kunde
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
