Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Drama
500
även D. i varje särskilt land
sin bestämda prägel.
Utvecklingen förlöper i allmänhet på
två linjer; dels uppstår under
inflytande av renässansens
konstlära ett antikiserande D., oftast
knutet till universiteten, dels
utvecklas det folkliga skådespelet
till en högre konstnärlig
fulländning. — Det italienska
renässansdramat står i starkt beroende
av de antika förebilderna men
upptar även komiska element ur
folkskådespelet. Som
komediförfattare framträdde bl. a. A r i
-o s t o. — I Frankrike söker
R o n s a r d och hans krets skapa
ett antikiserande D., dock utan
framgång. Det senare
medeltidsdramat fullföljes av flera
författare, bl. a. A. H a r d y. Först
i det stora franska
1600-tals-dramat förenas de förut spridda
elementen till en enhet, på
lustspelets område av M o 1 i é r e och
på tragedins av C o r n e i 11 e och
Racine. — I Spanien uppstår
under 1500- och 1600-t. ett
rent nationellt D., som hos sina
bästa representanter når en
utomordentlig fulländning. De
förnämsta D. behandla antingen
religiösa ämnen (autos och
come-dias divinas) eller världsliga
(comedias de ruido). Det spanska
D: s största namn äro L o p e de
Vega och C a 1 d e r 6 n, bägge
oerhört produktiva författare.
— Det engelska D. företer i
huvudsak samma utveckling som
det franska, ehuru dess
blomst-ringstid infaller redan omkr.
1600. Det lärda D. hade där
föga betydelse, då däremot
folk-dramat under den elisabetanska
perioden nådde en utveckling så
hög, att blott Greklands och
Spaniens dramatik kan därmed
jämföras. Redan hos M a r 1 o w e och
G r e e n e kan man iakttaga en
sammangjutning av element från
folkskådespelet och det klassiska
D. Sin högsta utveckling når det
engelska D. med Shakspere
(se d. o.). Bland hans
efterföljare finnas flera diktare av stor
betydenhet, såsom J. Webster,
P h. M a s s i n g e r m. fl.
Nämnas bör även Milton, som i
strängt grekisk stil skrev Samson
Agonistes. —■ I Tyskland
förekommer under 1500-t. dels ett
latinskt skoldrama, dels ett
folkdrama, som närmast härstammar
från den senmedeltida farsen
(fastlagsspelen). Mest känd är
Nürnbergskomakaren Hans
Sachs (se d. o.). Starkare
intryck från det lärda D. finner
man i det holländska och tyska
1600-t:s D.; holländaren
Vonde 1 och hans tyske efterbildare
Gryphius upptaga i sina
tragedier talrika element dels från
Seneca, dels från det av honom
direkt influerade kristliga D.,
som utbildats inom den för
scenens konst livligt intresserade
jesuitorden. — 110 0 - t :s D.
står i de flesta europeiska
länder under påverkan av de stora
franska dramatikerna från föreg.
årh. Så uppstår t. ex. i Danmark
med H ölbergs komedier ett
av Moliére starkt påverkat men
samtidigt nationellt färgat
lustspel. Kring seklets mitt börjar
emellertid engelskt inflytande
göra sig gällande. Dels blir
Shakspere bekant, bl. a. genom
Voltaire, dels anknyter man
till det i England utvecklade
borgerliga D., där i stället för
stora tragiska konflikter motiv
ur vardagslivet upptagas till
behandling. T Tyskland upptages
denna riktnings program av L e
s-s i n g, i Frankrike av Nivelle
de La Chaussée och D i d e
-r o t. Slutligen gör G o e t h e s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
