- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / III. Dalou-Finland /
397-398

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djursaga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

397

Djursaga—Djursjukvård

398

Djursaga, en skämtsam
berättelse, där djuren uppträda
talande och handlande som människor.
D. förekommer i mer eller mindre
betydande utsträckning hos alla
folk. Sin äldsta kända
utformning fick D. i den grekiska
djur fabeln (se Fabel),
vari mänskliga lyten och
dårskaper gisslades. Från Indien, dit D.
troligen nått från Grekland, äro
talrika D. kända. Många av de
s. k. jatakas (berättelser ur
Buddhas liv under tidigare
existenser) äro i själva verket
ingenting annat än D., i vilka
en religiös eller moralisk tendens
inlagts. Under medeltiden blevo
D. mycket populära i Europa.
Huvudpersoner voro räven och
vargen, ”Reinhard” (Reinecke)
och ”Isengrim”; den
förstnämnde, som i D. karaktäriseras
genom sin listighet, blev framför
allt den figur, kring vilken
sagorna grupperades. Utgående
från den på latinska hexametrar
av en fransk munk på 900-t.
författade E’cbasis cuju’sdam
cap-ti’vi, blomstrade D. särskilt i
gränsländerna mellan Frankrike
och Tyskland. I Frankrike
samlades omkr. 1200 de olika
rävsagorna till Renard frangais,
som omfattar 30,000 verser. Den
konstnärligaste bearbetningen
gjordes av holländaren Willem
omkr. 1250, vars bok vid 1400-t:s
slut trycktes på holländska och
tyska och spreds i stora upplagor
(sv. uppl. 1621).

Initialer till Magnus Erikssons landslag
med motiv ur djursagan (Storken och
räven).

Djursdala, socken i Kalmar 1.,
jämte S. Vi pastorat i
Linköpings stift. 915 inv.

Djursholm, stad i Sthlms L,
belägen vid Stora Värtan, c:a 10
km. n. om Stockholm. D. är en
”trädgårdsstad” och får på grund
av den uppgjorda stadsplanen
aldrig bebyggas enligt ”slutet”
byggnadssätt utan skall alltid
bibehålla sin natur av villastad.
Industriella anläggningar tillåtas
icke. Judiciellt lyder D. under
landsrätt (Södra Roslags
domsaga), och i kyrkligt hänseende
hör staden till Danderyds
församling. Samskola med
dimis-sionsrätt. Genom en Stockholm—
Rimbo järnvägs a. b. tillhörig
elektrisk järnvägslinje står D. i
täta dagliga järnvägsförbindelser
med Stockholm. 5,115 inv. — D.
var fordom ett stort adelsgods,
som på 1500-t. kom i ätten
Ba-nérs ägo. Då byggdes D:s slott,
som på 1650-t. ombyggdes och
på 1890-t. restaurerades. 1889
såldes godset till ”Djursholms
aktiebolag”. D. blev 1900 köping
och 1914 stad.

Djursjukvård, se
Veterinärvetenskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/3/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free