Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dehna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Dehna—Deka
170
Kichard Dehmel.
(1903) kommer hans starka
lyriska temperament fullt till
uttryck. D. är i många hänseenden
påverkad av Nietzsches filosofi.
Under 1890-t:s första år tillhörde
D. samma litterära kotteri som
den då i Berlin bosatte
Strindberg, vilken han ägnat en
hyllningsdikt. Sina erfarenheter som
frivillig i världskriget nedlade
han i krigsdagboken Zwischen
Volk und Menschheit (1919).
Dehna, se Rub a al-Chali.
De hundra dagarna kallas
den tid, Napoleon I för andra
gången var fransk kejsare 20
mars—22 juni 1815.
De’i gra’tia, lat., ”med Guds
nåde”, fogades från början av
400-t. till ämbetstiteln för
biskopar, senare även för lägre
kyrkliga dignitärer och från Pippin
den lilles tid för världsliga
furstar. Ursprungligen ett
uttryck för kristlig ödmjukhet,
utnyttjades formeln under den
oinskränkta furstemaktens tid som
ett bevis för kungamaktens
gudomliga ursprung. I Sverige
användes den för biskopar intill
reformationen. Begagnas
fortfarande i kungliga brev.
Dei’sm (av lat. de’us, gud), en
uppfattning av gudomligheten,
som i likhet med teismen (se d.
o.) antager en personlig och över
världen upphöjd princip såsom
tingens urgrund men å andra
sidan hävdar världsalltets
självständiga lagbundenhet och
otillgänglighet för övernaturliga
ingrepp från Guds sida. I enlighet
härmed förneka deisterna såväl
underverkens som uppenbarelsens
möjlighet. Särskilt användes
termen om 1600- och 1700-t:s s. k.
”fritänkare”, såsom Herbert of
Cherbury (se Naturlig
religion), John Toland, Voltaire,
Rousseau m. fl. representanter
för upplysningsfilosofin (se
Upp-ly sn ing s t i de var ve t). —
D e i’ s t, anhängare av deismen.
Deissmann [da’js-], Gustav
Adolf, f. 1866, teolog, prof, i
Heidelberg 1897, i Berlin 1908,
har i opposition mot en äldre
tids dogmatiska behandling av
N. T:s skrifter hävdat, att de
böra betraktas ss. levande
from-hetsdokument av antikens
människor. D:s förnämsta arbete är
Licht vom Osten (1908, 4:e uppl.
1923). På svenska finnes Paulus
(Olaus Petri-föreläsningar i
Uppsala 1910). Under krigsåren
verkade D. i vida kretsar genom de
av honom redigerade
Evange-lische Wochenbriefe.
Deje, sulfatfabrik och
pappersbruk i Nedre Ulleruds skn,
Värml. 1., vid D. station vid
korsningen mellan Bergslagernas
järnvägar och
Karlstad—Munkfors järnväg. Äges av a. b.
Möln-backa-Trysil, Porshaga.
Dejefors, sågverk och
träsli-peri i Nedre Ulleruds skn, Värml.
L, vid Klarälven. Tillhör
Dejefors kraft- och fabriks a. b.
Déjeuner [dejöne’], fr.,
frukost. — D. dinatoire
[dina-toaTJ, frukostmiddag.
De ju’re, se De f a c t o.
De’ka, grek., tio, brukas i sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
