Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De Geer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163 Degel—Degelstål 164
statsminister. Men då A. K. 1880
vägrade gå med även på ett av
honom framlagt modifierat
värn-pliktslagförslag, drog han sig
tillbaka. D. hade under sin första
ministerperiod intagit en mycket
bestämd hållning mot
norrmännen i fråga om deras krav på
norska riksståthållarskapets
upphävande och utövade under
danska krisen 1863—64 ett
modererande inflytande på den för
militärt stöd åt Danmark ivrige
Karl XV. Under senare år blev
han allt mera ”moderat” i
unions-frågan och yrkade på svenska
eftergifter för att därigenom
möjliggöra unionens bevarande. En
mängd betydelsefulla lagar bära
D:s kontrasignation, ss. lagar om
ogift kvinnas myndighet, oäkta
barns arvsrätt, utsträckt
religionsfrihet, ny konkurslag. D.
var universitetskansler 1881—88.
D., som 1862 blev medlem av Sv.
Akad., ägnade sig även åt
skönlitterärt och historifekt-politiskt
skriftställeri. Särskild
uppmärksamhet förtjäna hans Minnen
(1892). — 5. Gerhard Louis
D., f. 1854, den förres son, frih.,
ämbetsman, landshövding i
Kristianstads län 1905—23. Led.
av F. K. 1901—14. I okt. 1920
bildade han en opolitisk ministär
men trädde tillbaka febr. 1921 i
samband med en konflikt med
riksdagen i fråga om ökad
kaffetull. — 6. Gerard Jakob D.,
f. 1858, den föreg:s broder, frih.,
geolog, från 1904 professor vid
Stockholms högskola, rektor där
1902—10. D. har i främsta
rummet bidragit till kännedomen om
Skandinaviens geografiska
utveckling efter istiden och har
belyst det skandinaviska landhöj
-ningsproblemet samt fastslagit
den högsta gräns, till vilken havet
i våra trakter nått efter istiden.
På grundval av detaljstudier av
den varviga lerans (märgelns)
årsskikt i landets skilda delar
ävensom av vissa
insjöavlagring-ar i Norrland har han utarbetat
en absolut kronologi för
inlandsisens avsmältning från Skåne till
isdelaren (se d. o.) i Norrland.
Genom studier av motsvarande
bildningar i Nord-Amerika har D.
trott sig finna kronologisk
överensstämmelse mellan de
nordeuropeiska och de
nordamerikanska istidsföreteelserna.
De’gel, koniskt 1. cylindriskt
kärl av eldfast material, t. ex.
platina, eldfast porslin, bränd
lera, kalk, grafit, järn o. d. D.
användes vid upphettning av
ämnen till hög temperatur.
Degelstål, gjutstål, framställt
genom smältning i degel. I Indien
har sedan urnlinnes tider
tillverkats ett D. genom smältning av
mjukt järn i deglar tillsammans
med ved. Detta indiska stål,
kallat wootz, importerades länge i
stora mängder till England och
användes bl. a. till det finaste
knivsmidet i Sheffield. Om
tillverkningssättet visste man dock
intet i Europa, och först på
1740-t. uppfanns en
degelstålme-tod i England av Benjamin
Huntsmann. I Sverige, som länge
importerat engelskt D.,
framställt av svenskt järn, upptogs
tillverkningen vid Er sta i slutet
av 1700-t. men nedlades snart,
varefter det dröjde ända till
1870, innan D. åter började
framställas, nu vid österby. Numera
finnas degelstålverk även i
Fa-gersta och Söderfors (samt vid
Wikmanshyttan, se nedan). —
Den egentliga degelstålprocessen
är ingen färskningsprocess utan
består antingen i omsmältning
av brännstål (se d. o.),
sammansmältning av tackjärn och stång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
