Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dansk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Dansk konst
92
Köpenhamns rådhus. Uppfört 1892—
1905 av M. Nyrop.
målaren J. T h. Lun dby e och
landskapsmålarna P. C. S k o
v-g a a r d och V. K y h n. Utanför
den Eckersbergska skolan står
Danmarks andra stora
målarbe-gåvning under nyare tid,
Wilhelm Marstrand. Han
uppehöll en närmare kontakt med det
europeiska måleriet och rörde sig
obehindrat inom de mest olika
motivkretsar. Särskilt i sina skisser
har han en saftig, barockartat
svällande form, som är raka
motsatsen till Eckersbergs
relaterande stil. Vid sidan om
måleriet spela arkitektur och — med
undantag för Thorvaldsens verk
— skulptur mindre roll i den
danska konsthistorien under
1800-t:s förra hälft. C. F.
Han-sen fortsätter den klassicistiska
traditionen från Harsdorff, och
Thorvaldsen fick efterföljare i
skulptörerna F r e u n d och H. V.
B i s s e n, av vilka den
sistnämnde vann stor popularitet
genom sitt segermonument vid
Fredericia (Landsoldaten, se ill.
till Bissen). — Omkr. 1880
började ett nytt skede i det
danska måleriet, i det en skara
konstnärer då återknöto den
sedan nära ett sekel avbrutna
kontakten med Paris, som åter
blivit en brännpunkt för moderna
konstnärliga strävanden. P. S.
K r ö y e r, Michael A n c h e r,
T h. P h i 1 i p s e n m. fl. lärde
den nya tekniken i Frankrike,
men andan i deras konst var
densamma som den, vilken gav
karaktär åt den Eckersbergska
skolan. De målade scener ur
folklivet, landskap och
djurstycken med omisskännligt dansk
uppfattning. Under 1890-t. gjorde
sig nya strävanden i
romantisk och dekorativ riktning
gällande. De ledande
konstnärerna vid sekelskiftet och under
1900-t:s första årtionden voro
historiemålaren Christian
Zahrtmann, som redan tidigt
var en fantasikonstens
föregångsman, Vilhelm H a m m e r
s-h ö i, vilken i sina Eckersbergskt
intima interiörer ingöt något av
sekelslutets mysticism,
symbo-listen Einar Nielsen,
monumentalmålaren Joakim
Skov-g a a r d samt J. F. W i 11 u
m-s e n, som genom sina bisarra
formexperiment kan räknas som
Fat av Th. Bindesböll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
