Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalälven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Dalälven
6
bönderna. Gustav I lyckades dock
omintetgöra denna
sammansvärjning, och hösten 1525 avlade
dalallmogen sin
trohetsförsäk-ran på Tuna ting. Lugnet
varade dock kort tid. Konungens
skattepolitik väckte missnöje i
Siljansbygden, som 1527
uppviglades av den s. k. D a 1 j u nk a
-ren, en i övrigt fullständigt
okänd man, vilken utgav sig
för Sten Sture d. y:s son Nils
och sökte förbindelse med det
katolska och svenskfientliga
partiet i Norge. Han lyckades
visserligen vinna stöd i Norge, men
i Dalarna rönte han endast
partiell anslutning. Han flydde
därför men blev gripen i
Rostock 1528 och avrättad. Detta
andra D. avslutades vintern
s. å., då konungen med stark
krigsmakt tågade till
Tuna-tinget, där några av bönderna
avrättades. Tre år senare ledde
missnöjet med konungens politik
till ett tredje D.,
klockupproret. Anledningen till detta
var beslutet, att varje kyrka
skulle lämna en av sina klockor
eller ge lösen därför till
konungen, som härmed ville avbetala
riksskulden till Lübeck. Trots
tidigare löften vägrade flera
dalasocknar att utlämna sina
klockor. I spetsen för
motståndet stodo flera av konungens
forna anhängare, bl. a. Måns
Nilsson i Aspeboda och Anders
Persson på Rankhyttan. Då
upproret icke rönte någon starkare
anslutning i andra delar av
landet, föllo dalkarlarna snart till
föga och erbjödo konungen en
lösensumma för sina klockor mot
löfte om nåd. Gustav I antog
anbudet, emedan Kristian II vid
denna tid beredde sig att
återtaga sina riken. Sedan Kristians
planer omintetgjorts, höll
emel
lertid Gustav I i jan. 1533 ett
räfsteting med dalkarlarna vid
Kopparberget, varvid flera av
dem fängslades och avrättades. —
1743 medförde missnöjet med
hattregeringens politik och med
det olyckliga kriget mot Ryssland
ett nytt D., den stora
daldansen. Dalkarlarna, som
ivrigt önskade den danske
kronprinsen Fredriks val till svensk
tronföljare, utsågo på ett
landsting i Falun till sin ledare
Sol-leröbonden Skinnar Per
Andersson och vägrade sända nya
soldater ut i kriget, förrän de för
nederlagen ansvariga generalerna
bestraffats. Då regeringen icke
gav efter, tågade bönderna under
befäl av en bokhållare Gustav
Schedin och en major V. G.
Wrangel mot Stockholm, där de
intågade utan motstånd. Enär
regeringen i Åbofreden bundit sig
för Adolf Fredriks val till
tronföljare, uppstod 22 juni på nuv.
Gustav Adolfs torg en strid, som
slutade med att bönderna flydde
eller togos till fånga. De flesta
av ledarna avrättades.
Dalälven, en av Sveriges
största floder, uppkommer av två
källfloder, öster- och
Väster-Dalälven, vilka före och efter
sam-manflödet genomflyta landskapet
Dalarna i sydöstlig riktning och
efter att ha följt gränsen mellan
Uppland och Gästrikland
utfaller i Bottniska viken. öster-D.
upprinner på norskt område nära
svenska gränsen och genomflyter
sjön Siljan. Väster-D.
uppkommer av två källfloder, Fuluälven
och Görälven, av vilka den senare
medför vatten även från norskt
område. Föreningen mellan öster
-och Väster-D. äger rum 30 km.
nedom Siljan i Gagnefs socken.
D. har åtskilliga betydande
vattenfall, av vilka en del äro ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
