Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Correggio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1437
Correggio—Corréze
1438
en samling gällande kejserliga
förordningar, d i g e’ s t a e 1.
pande’ctae (530—33),
framställning av gammal romersk
civilrätt enligt auktoriserade
juristers skrifter, och i n s t i t u
-t i o’ n e s, kort lärobok i romersk
civilrätt. Efter 534 utfärdade
kejserliga förordningar kallas
n o v e’ 11 a e. Det justinianska
lagkomplexet infördes i det
väst-romerska riket 554, och för
senare tiders rättskultur har det
(i synnerhet digestae) haft den
största betydelse. — C. j u’ r i s
sveo-gotho’rum anti’qui,
namn på den av K. J. Schlyter
utg. editionen av Sveriges gamla
lagar. — C. reformato’rum,
en källskriftsamling till
reforma-tionshistorien i tre delar:
Me-lanktons verk 28 bd (1834—60),
Calvins, bd 29—87 (1863—1900),
Zwinglis, hittills (1922) bd 88—
96 (1904—18).
Correggio [kårä’ddjå],
Antonio Alle’ gr i, kallad C., f.
omkr. 1494, d. 1534, italiensk
målare. C. var under hela sitt liv
verksam i Nord-Italien, och de
från Rom och Venedig utgående
ledande strömningarna inom
måleriet kände han endast genom
andraplanskonstnärer. Hans
nästan modernt nervösa, sensuella
uppfattning och smältande lena
form, där ett silvertonat
ljusdunkel överväger, utgöra för
högrenässansen främmande
företeelser. I sina altarbilder (t. ex.
Madonna di San Girolamo i
Parma, Madonna di San
Sebastia-no och Madonna di San Giorgio,
båda i Dresden) röjer han en
mycket okonventionell, mot
intimitet syftande uppfattning. De
stora dekorativa uppgifter, som
på 1520-t. sysselsatte honom
(målningarna i kupolen och koret
i San Giovanni Evangelista i
Madonna di San Girolamo. Målning av
A. Correggio.
Parma och i kupolen i domen
därstädes), löste han med
användning av de djärvaste
förkortningar; de i taken svävande
figurerna äro sedda rätt underifrån
(di sotto in sü). I detta
hänseende är han en föregångare till
barockens stora dekoratörer. En
annan ännu senare epok, rokokon,
förebådar han i sina mytologiska
bilder (t. ex. Danae i Villa
Borghese i Rom, lo i Wien och Leda
i Berlin), som med ohöljd
sinnlighet skildra ”natursidan av
tillvaron”.
Correns, Karl, f. 1864, tysk
ärftlighetsforskare, professor,
chef för Kaiser Wilhelm-Institut
für Biologie i Berlin. C. var en
av de tre forskare, som 1900
återupptäckte den Mendelska
lagen och har sedan offentliggjort
talrika arbeten, särskilt över
könets nedärvning hos växterna.
Corréze [kårä’§], departement
i s.v. Frankrike på v. sluttningen
av Auvergnes bergland, i v.
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
