Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Concordia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1389
Concordia—Condillac
1390
Conco’rdia, lat., endräkt;
namn på en romersk gudinna,
vars attribut voro en offerskål
och ett ymnighetshorn. Enligt
sägnen byggdes 367 f. Kr. ett
tempel åt C. på Roms Forum till
åminnelse av den genom de
licinska lagarnas antagande
återställda endräkten mellan
medborgarna.
Concours [kågko’r], fr.,
tävlan. — Hors (de) C. [år do],
utanför tävlan.
Co’nde, sp., greve. — C o n
-d e’ s a, grevinna.
Condé [kågde’], en efter den
nordfranska staden Condé sur
L’Escaut uppkallad, 1830
utgången gren av den franska fursteätten
Bourbon. Den förste prinsen av
C. var L o u i s I, f. 1530, d. 1569,
farbroder till konung Henrik IV
av Frankrike. Han anslöt sig
till kalvinismen, sökte
omintetgöra den ärkekatolska
furste-ätten Guises (se d. o.)
inflytande och anförde hugenotterna
(se d. o.) under
religionsstri-derna på 1560-t. Hans äldste
son var Henri I, f. 1552, d.
1588, som jämte Henrik av
Na-varra efter Bartolomeinattens
blodbad blev ledare för
hugenotterna. Dennes sonson, Louis II,
även kallad den store C., f.
1621, d. 1686, var en av
Frankrikes största fältherrar. 1643
vann han en lysande seger över
en spansk armé vid Rocroi och
sändes sedan jämte Turenne till
Tyskland för att understödja
svenskarna i 30-åriga kriget. Han
hemförde segrar såväl där som i
Flandern, där han 1646 intog
Dunkerque och 1648 slog
spanjorerna vid Lens. Den äregirige och
maktlystne C. inblandades
därefter i det inbördeskrig, som
kallades fr ond en (se d. o.),
under vilket han först anslöt sig till
Louis (II) av Condé. Kopparstick av
Nanteuil.
Mazarin men efter 1651 till
oppositionspartiet. C., som sedan
bekrigade Frankrike med spanska
trupper, försonades 1659 med
Ludvig XIV. Han vann nya
lagrar genom erövringen av
Franche-Comté 1668 och
fälttågen i Nederländerna 1672—75.
Sina sista år tillbragte han
på sitt praktfulla slott
Chan-tilly. Hans sonsons sonson
Louis Joseph, f. 1736, d.
1818, deltog i det sjuåriga kriget.
Vid franska revolutionens utbrott
lämnade C. Frankrike och
organiserade i Koblenz en
emigrantarmé, som skulle återupprätta
konungadömet, men han
uppnådde intet resultat. Efter att ha
bott i England 1801—14 återvände
han till Frankrike och Chantilly.
Condillac [kår)dija’kk],
Éti-e n n e Bonnot de Mably,
f. 1715, d. 1780, fransk abbé och
filosof. C. utgick närmast från
Cartesius’ lära om själ och kropp
som två olika väsen eller
substanser men bestred samtidigt
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
