Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Comes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1377 Comes—Comme il faut 1378
en allmän, för alla
samhällsklasser gemensam undervisning, för
såväl gossar som flickor, fördelad
på fyra 6-årsepoker av individens
liv, vilka av C. benämnas
moder-skola, modersmålsskola,
latinskola och akademi. Sedan
barnen vid 12-årsåldern fullbordat
studierna i modersmålsskolan,
utgörande en allmän och gemensam
bottenskola, skall man utan
hänsyn till börd eller förmögenhet
verkställa ett urval av dem, som
ha anlag och begåvning att
fortsätta studierna i den lärda
skolan, latinskolan. För detta
skolstadium utgav C. 1631 Ja’nua
lingua’rum resera’ta (övers. 1640,
J. A. Comenii upläste gyllene
tungomåls dör), vilken samtidigt
med språkkunskap vill meddela
sakligt vetande. Det av C. med
stor kraft framställda kravet
på åskådlighet i undervisningen
tillgodosågs i den 1658 utgivna
O’rbis sensuaTium pi’ctus
(Sinnevärlden i bilder), en illustrerad
Janua, som från 1680-t. till inpå
1800-t. användes som lärobok
även i Sverige. C. skrev ock en
vetenskaplig Ja’nua re’rum, ett
verk om tingens väsen, som
tillhörde en endast delvis fullbordad
serie av arbeten, representerande
en alltomfattande filosofi
(pan-sofi’a) av nyplatonsk typ. C:s
hela gärning leddes av idén om
en enhetlig världskultur, som
skulle bringa allmän fred ur både
religiös och politisk synpunkt. C.
står som pedagog som den
främste föregångsmannen för de
av enhetsskoletanken burna
skol-organisatoriska strävanden, som
kommit till uttryck i senaste tid.
Jämte Hus är C. också den
tjeckiska språk- och
nationalitets-rörelsens upphovsman.
Co’mes, se Fuga och Greve.
Comi’tia (lat., av coi’re, gå
tillsammans), K o m i’ t i e r,
officiell benämning på den
beslutande folkförsamlingen i
forntidens Rom. Alltefter
indelningen av medborgarna för
röstningen skiljer man på tre slag av C.,
nämligen C. c u r i a’ t a under
konungatiden (se C ur i a), C.
centuria’ta under
konunga-tidens slut och republikens
tidigare skede (se Centur i a)
och C. t r i b u’ t a från
republikens senare tid (se T r i b u s).
Comme ci comme ca [kåmm
si’ kåmm sa’], fr., ”si och så”,
hjälpligt.
Comme’dia, ital., även C o m
-media e r u d i’ t a, kallades
under den italienska renässansen
det lärda lustspelet på vers eller
prosa, som i stil och
karaktärstyper anslöt sig till Plautus’ och
Terentius’ latinska komedier.
Comme’dia dell’ arte, ital.,
hantverkskomedi, d. v. s. ett
lustspel som uppföres av
yrkesskåde-spelare, kallas en art folkligt
lustspel i 1500-t:s Italien, till
vilket författaren blott skisserade
scenerna men vari replikerna
improviserades av skådespelarna. C.
antages härstamma från
atella-nerna (se d. o.) och rör sig
liksom dessa med stående typer,
”masker”: Pantalone (se d. o.).
Capitano (se d. o.), II Dottore
(lärd pedant, ofta från Bologna),
I Zanni (tjänarna, som sätta
intrigen i gång), bland vilka
märkas Arlecchino och Pulcinella (se
dessa ord), Colombina (se d. o.)
m. fl. Jfr Pantomim. C. har
haft stor betydelse för hela
Europas lustspelslitteratur och
för skådespelarkonstens
utveckling.
Comme il faut [kåmm ill få’],
fr., som det bör vara; korrekt;
på modet.
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
44. — L e x. II. Tr. 13. 3. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
