Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cissoid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Cistus—Citrullus
1292
Ci’stus, växtsläkte (fam.
Cista’ceae, ordn. ParietaTes) av
örter 1. buskar med helbräddade,
vanl. motsatta blad och stora,
vita 1. röda blommor. Tillhör
Medelhavsområdet. Av C.
villo’-sus var. cre’ticus och C.
ladani’-ferus m. fl. er hålles 1 a’ d a n u m,
en sorts välluktande balsam, som
förr användes i medicinen.
Citade’ll (ital. diminutivform
av cittä, stad), en vid äldre
fäst-ningssystem inom
huvudfästningen befintlig mindre fästning, vars
ändamål var att bereda
besättningen en sista tillflyktsort och
efter stormningen av
huvudfäst-ningen tvinga angriparen till
nya, tidsödande
belägringsarbe-ten. C., uppförda inom befästade
städer, skulle även tjäna till stöd
vid eventuella inre oroligheter
och skildes från stadens
byggnader genom en några hundra steg
öppen plats — esplanaden.
Cita’t (av lat. cita’re, anföra),
ordagrant återgivet ställe ur en
skrift eller ett tal. —
Citationstecken, se
Anföringstecken. — C i t e’ r a,
anföra, åberopa ett yttrande.
Cita’to lo’co, lat., på anfört
ställe; förk. c. 1.
Cité [site’], fransk benämning
på stad, av lat. ci’vitas (jfr
Cittå, City, Ciudad), ofta
den äldsta delen av en stad [jfr
i Stockholm ”Staden” (mellan
broarna)]. I Paris är La Cité
en ö i Seine.
Citeaux [sitå’], se
Cister-ciensorden.
Citoyen [sitoajä’g], fr.,
medborgare, eg. person med full
medborgarrätt i en stad (cité). Under
franska revolutionen blev C.
(femininum citoyenne)
tilltalsord; upphörde att användas i
denna egenskap under
kejsar
dömet men kom ånyo en kort tid
i bruk under 1848 års revolution.
Citra’t, se Citronsyra.
Citri’n, en blekgul till brungul
varietet av bergkristall. C. är en
halvädelsten, vars viktigaste
fyndort är Rio Grande do Sul i
Brasilien. C. förfalskas ofta
genom upphettning av ametist, som
därvid antar en gulaktig färg.
Citro’n, se C i t r u s.
Citro’nfjäril, se Pierididae.
Citro’nmeli’ss, se M e 1 i s s a.
Citronolja, se C it rus.
Citro’nsyra, organisk syra,
upptäckt av Scheele 1784;
förekommer ganska allmänt i sura
frukter och särskilt i omogna
citroner, vilkas saft innehåller
omkr. 7 % fri citronsyra. Genom
citronsaftens neutralisering med
krita och kalkmjölk framställes
kalciumcitrat, som vid
behandling med svavelsyra ger en
renare citronsyrelösning, vilken
in-dunstas, tills C. kristalliserar. C.
användes vid tygtryck, i
medicinen och till beredning av
lemo-nader m. m. C:s salter kallas
c i t r a t e r.
Citru’llus, växtsläkte (fam.
Cucwrbittfceae). C. vulga’ris har
ätliga frukter,
vattenmeloner, vilka kunna bli större än
ett människohuvud och ha ett
ljusrött, sött och mycket saftigt
kött. De förtäras råa.
Vattenmelonen växer vild i Syd-Afrika
och odlas i alla varmare länder,
hos oss i drivbänk. Frukterna av
Citrullus colocynthis.
Orcl som ej återfinnas under C
torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
