Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carnaubapalm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Carnivora—Carnot
1052
1911, förvaltar en av
nordamerikanaren A. C a r n e g i e (se d.
o.) gjord donation å 230,000
dollars, den s. k. Hjältefonden,
vars avkastning användes till
belöningar och understöd åt
personer, som genom fredlig bedrift
vågat livet för att inom Sverige
och dess område rädda
medmänniskors liv, ävensom åt
efterlevande anhöriga till sådana.
Belöningen utgår dels i penningar,
dels i medaljer och minnesgåvor.
Till 1922 ha 208 belöningar
utdelats. C. har sitt säte i
Stockholm.
Carni’vora (lat. ca’ro, kött,
och vora’re, äta), se Rovdjur.
Carnock [ka’nåkk], Arthur
Ni col so n, baron av C., f. 1849,
brittisk diplomat. C. bidrog som
minister i Marocko 1895—1904
att utjämna motsättningarna
mellan Frankrike och
Storbritannien, var ambassadör i Madrid
1904—05, deltog i
Algeciraskon-ferensen 1906 och avslöt som
ambassadör i Petersburg 1905—
10 den rysk-brittiska ententen
1907.
Carnot [karnå’], berömd
fransk släkt. — 1. L a z a r e
N i co 1 a s Marguerite C.,
f. 1753, d. 1823, greve, fransk
general och revolutionsman. C.
insattes i välfärdsutskottet 1793
och ställdes i spetsen för landets
försvar mot revolutionens yttre
och inre fiender. Hans
framgångsrika verksamhet på denna pust
förskaffade honom tillnamnet
”segerns organisatör”. 1795
medlem av direktoriet. 1797
lands-förvisad, återkallades C. två år
senare av Bonaparte, som en
tid använde honom till
krigsminister. Något samarbete var
dock ej möjligt, emedan den
strängt republikanske C.
motarbetade Bonapartes planer på
kejsarkronan. Under invasionen
1814 ställde han sig till
Napo-leons förfogande och försvarade
tappert Antwerpen. C., som var
inrikesminister under ”de 100
dagarna”, landsförvisades och
dog i Tyskland. Han är liksom
sonsonen, C. 4, begraven i
Pan-théon. — 2. Nicolas L é o
-n a r d S a d i C., f. 1796, d. 1832,
den föregåendes son, fransk
fysiker. Utgav 1824 arbetet
Reflexions sur la puissance motrice
du feu et sur les machines
propres å développer cette
puissance, vari han framlade sina
studier av värmemaskinernas
arbetssätt jämte flera för den
moderna termodynamiken
grundläggande satser. Bl. a. påvisar
C., att arbete uträttas vid
värmets övergång från varmare
kroppar till kallare. Enligt C. är
det arbete ångan utför i en
ångmaskin med kondensor direkt
proportionellt mot skillnaden mellan
ångans temperatur i ångpannan
och i kondensorn. C. införde
också bruket av Carnots
cirkelprocess, se
Termodynamik. — 3. Hippolyte
C., f. 1801, d. 1888, den
föregåendes broder, fransk politiker,
omfattade i sin ungdom
Saint-Simons läror men övergav dem
snart. C. invaldes 1839 i
deputeradekammaren och blev
undervis
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
T v. Lazare Carnot. Stick efter målning
av F. Bonneville. — T. h. Sadi Carnot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
