Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calycanthus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
987
Cambon—Cambrai
988
Gammal port i Cambrai.
av en mäktigt monumental
rymdverkan. — Av gammalt har C.
identifierats med en bildhuggare
Arnolfo, vars huvudverk är
kardinal de Brayes gravmonument i
San Domenico i Orvieto, men av
nyare forskare har denne
antagits vara en annan konstnär.
Cambon [kai)bå’g]. 1.
Pierre Paul C., f. 1843, fransk
diplomat. 1882 resident i Tunis,
som just blivit ställt under
franskt protektorat, ambassadör
1886 i Madrid, 1890 i
Konstan-tinopel och 1898 i London. På
den sistnämnda viktiga posten,
som han innehade till 1920, gjorde
han stora insatser vid ententens
bildande och vid Englands
engagerande i världskriget. — 2. J u -
1 e s Martin C., f. 1845, den
föreg :s broder, fransk diplomat,
1891—97 generalguvernör i
Algeriet, ambassadör 1897 i
Washington, 1901 i Madrid och 1907 i
Berlin. C. torde ha arbetat på en
utjämning av motsatserna mellan
Tyskland och Frankrike och
rådde under Agadir kr isen 1911 till
moderation. Men han blev mer
och mer övertygad om att ett
krig var oundvikligt. Sedan han
1914 återvänt till Frankrike, var
han 1915—18 generalsekreterare
i franska utrikesministeriet och
tillhörde 1919 franska
delegationen vid fredskongressen i Paris.
Cambrai 1. Cambray [-[kag-brä’],-] {+[kag-
brä’],+} stad i dep. Nord,
Frankrike, vid L’Escaut (Schelde). C.,
som är en viktig järnvägsknut,
har många fabriker, särskilt inom
textilbranschen. Före världskriget
27,000 inv. C. har sedan
medeltiden varit en ytterst omstridd
ort. Först 1677 tillföll det
Frankrike. — 1508 ingicks den s. k.
ligan i C., ett anfallsförbund
mellan Frankrike, Österrike,
Spanien och påven mot republiken
Venedig. 1529 avslöto Louise av
Savojen, Frans I:s av
Frankrike moder, och Margareta,
kej-sar Karl V:s faster, den s. k.
fruntimmersfreden i C.,
där Frans I uppgav sina anspråk
Cambridge. Clare College och Kings College.
Ord som ej återfinnas under C torde sökas under H eller K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
