Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Byggnadskonst (1800-t.)
868
Fransk nyklassicism: Sainte Madeleine.
Paris. Av Vignon.
Versailles hör till de första
byggnaderna i den nya stilen (1771—
76) ; dess arkitekt var Gabriel,
som även byggde
monumentalbyggnaderna vid Place de la
Concorde i Paris (se ill. till d. o.)
och utförde den invändiga
dekorationen till Marie Antoinettes
salong och till teatern i slottet i
Versailles i tidens nyktrare smak.
Soufflot skapade stilens
huvudverk, Panthéon (se d. o.) i Paris
(1764—81). Efter franska
revolutionen utbildades e m p i r e n eller
kejsarstilen, som den speciella
nyklassicism kallas, vilken nu
framträdde bl. a. i Chalgrins
Triumfbåge (se ill. till Chalgrin)
och Vignons kyrka Sainte
Madeleine i Paris, bägge från 1800-t :s
början. England, som icke haft
någon egentlig rokoko, anknöt
lätt de nyklassicistiska
stilsträvandena till den inhemska
arkitekturen i Palladios anda. Soane
byggde Bank of England (se ill.
till d. o.) i London (1788—1827)
i romersk antik, under det att
Robert Smirke följde
grekiskaförebilder i British Museum (se
ill. till d. o.), 1823—47,
färdigbyggt av brodern Sydney. I
Tyskland äro Langhans
(Branden-burger Tor, 1789—93, se ill. till
Berlin) och framför allt
Schin-kel (Das alte Museum, 1822—28,
i Berlin, se ill. till Schinkel)
nyklåssicismens främsta
representanter. I Danmark hör till de
mest framträdande
nyklassicis-terna Chr. Fr. Hansen (Fruekirke
i Köpenhamn, se ill. till d. o.,
1811—29), i Sverige Louis
Mas-reliez, som framför allt i
Stockholms slott och Haga skapade en
storartad interiördekoration i
ny-klassicistisk stil, E. Palmstedt
(tullpackhuset i Stockholm, 1788)
och K. V. CarIberg (domkyrkan i
Göteborg, se ill. till d. o., 1804
-—12). — Vid mitten av 1800-t.
svängde smaken över från den
internationella nyklassicismen
till dess motsats, nationell
arkitektur. Man sökte sig därvid
företrädesvis tillbaka till den
medeltida arkitekturen, framför
allt gotiken, för vilken vid
århundradets början nyromantiken
hade skapat en ny förståelse.
Samtidigt sökte en annan
riktning uppliva den italienska,
snart även den nordiska,
renässansens och barockens former.
Resultatet blev på båda hållen
detsamma, en schablonmässig
stilkopiering, ofta i oäkta
material. På så sätt hamnade man
till slut i en eklekticism, som
snart nog lät alla historiska
stilar komma till användning —
i regel uppfördes kyrkorna i
1800-talsgotik: Slottet Pierrefond.
Frankrike. Av Viollet-le-Duc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
