- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / II. Biätare-Dalnij /
855-856

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

855

Byggnadskonst (Italiensk barock)

856

Italiensk senrenässans: Kyrkan H Gesü.
Kom. Av Vignola. (Exteriör oeh plan.)
ställande av regler och estetiska
lagbud, som framlades i talrika
teoretiska skrifter (bl. a. av
Serlio, Vignola och Palladio),
och vilkas efterlevande sattes
som högsta mål. Denna periods
B. verkar därför mindre
ursprunglig än ung- och
högrenässansens. Vignola skapade i
jesuitkyrkan Il Gesü i Rom
(fullbordad av Giacomo della Porta), en
enskeppig långhusbyggnad med
kupol över korskvadraten och
rikt pilasterprydd fasad, en
kyrkotyp, som blev förebildlig
även för barocken. Av ännu större
betydelse blev den av Palladio
inledda klassicismen, vars främsta
kännetecken är en rikt utvecklad

kolonn- och pilasterarkitektur
(t. ex. den s. k. Basilikan i
Vi-cenza, se ill. till d. o., och kyrkan
Il Redentore i Venedig, se ill. till
Palladio). — Barocken lade i
motsats till renässansen mindre
an på en harmonisk samverkan
av de olika byggnadsdelarna än
på en målerisk massverkan.
Fasaderna gjordes rikare och
rörligare genom skuggbildande
fram-språng och inskärningar,
användandet av brutna och buktande
linjer, fristående kolonner och
förkroppade bjälklag samt ofta
även en praktfull
skulpturutsmyckning. Kyrkobyggnaderna
följde dels exemplet från II Gesü,
dels utvecklade de
centralkyrko-typen i en rikare gastalt; i bägge
fallen äro kupolen och fasaden
huvudsaken. Palatstypen
undergick mindre förändringar, de
viktigaste i det inre med praktfulla
trappuppgångar och gallerier.
Framför allt utmärkande för
barocken är byggnadens
inkom-ponering i en större helhet, i
stadsbilden och i landskapet. I
långt högre grad än
renässansen utbildade barocken en monu-

Italiensk senrenässans: Log-g-ia del
Capitanio. Vicenza. Av Palladio.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/2/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free