- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / II. Biätare-Dalnij /
821-822

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

821

Byggnadskonst (Kina)

822

d. o.). Från 1000-t. fram till
1700-t. byggas fritt liggande
tempel av tegel eller sandsten, den
indiska B: s kanske märkligaste
verk. Kring huvudtemplet,
pagoden, ligga kapell, pelargångar,
öppna gårdar, bassänger, allt
omgärdat av ringmurar med
porttorn, vilka liksom anläggningens
övriga byggnader äro sagolikt
rikt prydda med skulpturer
(Jaggernaut, Madura,
Buddha-Gaya, se ill. till B u d d h a).
över det hela höjer sig
huvudtemplets tak som en pyramid i
flera våningar (pagoden i
Tan-jore 61 m. hög). Se även ill. till
Indien. — Siam utmärkes av
en rik och fantasifull
ornamen-tik. Särskilt karaktäristiska äro
de smäckra, slanka
tornbyggnaderna, av vilka man särskiljer
två grupper, den kägelformade
p r a p r a n g, som utgår från
de brahmanska pagoderna, samt
den klockformade pratchedi,
vars ursprung är de buddhistiska
stupas. Även på Java finnes en
märklig B. (se Boro Boeder,
Prambanan). — KINA. Den

Indisk pagod: Kondsjevaram vid
Madras.

Kinesisk äreport (pai-lou). Amoy.

äldsta kinesiska B., som bevarats
till våra dagar, består
huvudsakligen av broar och
försvarsanläggningar som den ryktbara
”kinesiska muren” (se d. o.),
påbörjad i 3:e årh. f. Kr. De
senare stora palats- och
tempel-anläggningarna bestå oftast av
väldiga komplex med löst
sammanhängande gårdar, terrasser
och paviljonger. Efter
buddhis-mens införande i landet byggdes
också stora klosteranläggningar
på ensliga platser, där
arkitekturen sökte anslutning till den
omgivande naturen. Schemat för
såväl kult- som profanbyggnader är
ständigt detsamma. På en
underbyggnad av sten reser sig en
hallbyggnad av trä med tegelfyllnad
i fackverk ofta beklädd med stuck
eller med porslinsplattor i färger.
Taken äro konkavt svängda med
skarpt uppdragna åsar.
Karaktäristiska äro de triumf- eller
äreportar, pai-lou, som restes
över gator och öppna platser eller
framför tempelingångarna. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/2/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free