Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bukovina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Bukovina—Bukt
750
B u k o 1 i s k dikt, herdedikt,
se d. o. — B u k o’ 1 i k e r,
herdediktare.
Bukovi’na, landskap i
Rumänien, förut ett österrikiskt
kronland, beläget på Karpaternas
nordsluttning och awattnat av
floderna Dnjestr, Pruth, Sereth
m. fl., alla rinnande till Svarta
Havet. B. är i n. bördigt med
stor odling av majs och korn, i
s. mera skogigt. Folket består till
41 % av rutener, 32 % rumäner,
22 % tyskar, återstoden polacker,
magyarer och judar. Huvudort
Czernowitz i n. delen av landet.
10.437 kvkm. 800.000 inv. — B.
var under medeltiden
tummelplats för olika nomadhorder och
utstod på 12—1300-t. invasion av
rutener bch rumäner. Det
styrdes av rumäniska hospodarer
även sedan del kommit under
turkiskt välde, erövrades 1769 av
Rvssland och 1775 av Österrike.
Under världskriget 1914—18 var
B. skådeplatsen för våldsamma
strider. Sedan ryska trupper en
kort tid ockuperat B., var det
från början av 1915 i
österrikiskungerska händer till juni 1916,
då ryssarna ånyo kommo i
besittning av detsamma. I samband
med centralmakternas offensiv i
östra Galizien juli 1917 besattes
landet ånyo av
österrikisk-ungerslia trupper. Efter
vapenstillestånden hösten 1918 inryckte
rumäniska trupper i B., som i
freden i Saint-Germain 1919
tilldelades Rumänien.
Buko’wski, HenrykMichal
Anton, f. 1839, d. 1900, polsk
konstkännare, emigrerade efter
det misslvckade polska upproret
1864 till Stockholm, där han
öppnade en konst- och
antikvitets-handel, numera a. b. H.
Bukow-skis konsthandel. Var en av
grundläggarna av det polska
nationalmuseet i Rapperswil i
Schweiz.
Bukpress, effekten av
mellangärdets och bukmusklernas
sammandragning för uttömning av
tarm eller livmoder; detsamma
som krystning.
Bukrev. se Kolik.
Bukskällning, ett egendomligt
ljud, som uppkommer då hingstar
och vallacker springa, därigenom
att luft suges in och åter pressas
ut genom skåpet.
Bukspottkörtel (pa’nkreas, av
grek, pan, allt, och kre’as. kött),
en 15—18 cm. lång körtel, som
ligger i höjd med 2:a ländkotan
bakom magsäcken och tömmer
sitt sekret genom Wirsungs gång
i tolvfingertarmen. Sekretet
innehåller tre olika enzvm, ett som
överför stärkelse till socker, ett
som klyver äggvita och ett som
klyver fett. Körteln har också en
inre sekretion (se d. o.).
Man har funnit, att, om den
avlägsnas hos hundar, dessa få
sockersjuka, med dödlig utgång.
Buksvampar, Gasteromyce’tes,
grupp av svampar (tillh.
Basidio-myce’tes). Fruktkropparna bestå
av en inre, svampaktig massa, i
vilken basidier och sporer bildas,
och ett yttre, enkelt 1. dubbelt
hölje, som spränges sönder, då
sporerna mognat. Till B. räknas
röksvampar, stinksvamp,
jordstjärna, slungbo 11,
rottryffel m. fl. (se dessa ord).
Bukt kallas en havets
inskärning i en kust, då mynningen
Buksvamp (rottryffel).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
