Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brunn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Brunnby—Brunns- och badorter
656
på den klassiska arkeologins
område. Bland hans verk märkas
Geschichte der griechischen
Künstler (2 bd 1853—59) och
Griechische Kunstgeschichte (2
bd 1893—97).
Brunnby, socken i Malmöh. 1.,
pastorat i Lunds stift. 3.440 inv.
Brunneby, socken i östergötl.
1., jämte Klockrike pastorat i
Linköpings stift. 1,550 inv.
Brunnhem, socken i Skarab.
L, jämte Stenstorp, S. Kyrketorp,
Segerstad, Valtorp och
Håkan-torp pastorat i Skara stift. 270
inv.
Brunnsdrickning, se
Brunns-o c h badorter.
Brunns- och badorter,
platser, där kurmässig behandling
medelst brunnsdrickning, bad 1.
bäggedera meddelas efter
metoder, som utbildats på grundval
av platsens naturliga
förutsättningar. Dessutom meddelas vid
behov specialbehandling mot
olika organs sjukdomar, dietisk,
elektrisk och ljusbehandling,
vilka numera spela en stor roll.
— Brunnsorter. Brunnsdrickning
är en som kur mot sjukdomar
använd och på erfarenhet och
medicinsk kunskap grundad metodisk
driekning av källvatten,
innehållande olika kemiska beståndsdelar
(mineralvatten, se d. o.). Den har
gamla anor och omnämnes bl. a.
i Bibeln, i den indiska och
klassiska antikens litteratur samt
förekom under såväl hednisk som
kristen medeltid. Den heliga 1.
hälsobringande källan, vars
vatten användes dels till dryck, dels
till tvagning, var i den allmänna
uppfattningen omgiven av ett
skimmer av mystik. Källans
gamla hedniska beskyddare,
käll-rået. avlöstes med kristendomen
av helgonet och längre fram
tillskrevs vattnet självt en viss
mystisk egenskap. Genom den
kemiska analysens framsteg vanns
slutligen kännedom om de i
vattnet lösta beståndsdelarna,
varigenom dessas betydelse blev
känd. I modern tid har
framhållits vattnets större 1. mindre
radioaktivitet, vilken väl kan
påvisas men som till sin betydelse
och sitt möjliga värde är oviss.
— I äldre tider drack man
oerhörda kvantiteter vatten, så t. ex.
vid den första svenska
brunnsorten Medevi, då denna togs i
bruk av Urban Hjärne. Numera
förtäres blott undantagsvis mera
än 1 liter om dagen, fördelad i
portioner om 200—250 kbcm. På
ej så få ställen användes vattnet
även till bad, spolningar,
gurg-lingar m. m. I stor skala ha hos
oss de naturliga vattnen ersatts
med konstgjorda, kolsyrade
mineralvatten och i mindre
utsträckning med saltblandningar,
avsedda att lösas i vanligt vatten.
Dessa ersättningar äro emellertid
blott surrogat, då icke ens deras
kemiska överensstämmelse med
naturvattnen är höjd över allt
tvivel. — Hälsokällorna indelas
efter de i resp, vatten lösta
beståndsdelarna och vattnets
värmegrad: 1. Enkla kalla (under 20°)
med mindre än 1 gr. lösta ämnen
per kg. samt kolsyrefattiga. Deras
vatten står vanligt brunnsvatten
nära; de svenska innehålla dock
ofta något järn. Hit höra
Ram-lösakällan och en stor mängd av
våra svagare järnvatten. 2. Enkla
varma (över 20°), ss.
Schlangen-bad, Teplitz. 3. Enkla
kolsyre-haltiga, ss. Spa. 4- Kalkrika,
kolsyrehaltiga, ss. Wildungen,
S:t Moritz, Tarasp. 5. Alkaliska
med ofta hög kolsyrehalt, ss. Ems,
Neuenahr, Vichy. fi. Koksaltrika,
ss. Torpa, Sofiakällan i Sverige,
Sandefjord i Norge, Baden-Baden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
