Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boston - Boston-vals - Bostryx - Boström - 1. Kristofer Jakob Boström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
Boston-vals—Boström
408
äger ett bibliotek, som är det näst
största i För. Stat., ett museum,
Museum of Fine Arts, som bl. a.
innehåller en av världens mest
betydande samlingar av
östasiatisk konst, samt flera högskolor.
I förstaden Cambridge ligger
Harvard University (se d. o.).
— B. är icke blott en stor
handelsstad — dess ull- och
fiskmarknader äro näst Londons de
största i världen — utan även en
betydande industristad. Utförseln
av bomull, läder, ylle- och
bomullsvaror, järn- och stålvaror
m. m. är betydande. Befolkningen
uppgår till 750,000, eller till
1,600,000, om förorterna
medräknas. B. är en av Nord-Amerikas
äldsta städer, anlagd 1630, och var
på 1760- och 1770-t. centrum för
oavhängighetsrörelsen. Under
frihetskriget fördrevs den engelska
besättningen från B. 1776.
Boston-vals, se Dans.
Bo’stryx, se
Blomställning.
Boström. 1. Kristofer
Jakob B., f. 1797, d. 1866, filosof,
adjunkt vid Uppsala universitet
1837, professor 1842—63. B.
framstår såsom bildare av den
största filosofiska skolan av egen-
K -T. Boström. Samtida litngrrafi
artad typ inom den svenska
lärdomshistorien. I sina tidigare
arbeten framträder B. närmast
som representant för den från
Kant utgångna s. k.
transcenden-tala idealismen, speciellt i den
gestaltning, den genom Schelling
erhållit. De tendenser, som
emellertid samtidigt äro att förmärka
i den Leibniz’ska idealismens
riktning, förstärktes efter hand
hos honom och förmäldes tillika
med ett starkt inslag av
platon-ska eller snarare nyplatonska
synpunkter, vilka delvis
sammanhänga med impulser från hans
båda lärare Biberg och Grubbe.
B. betecknade sin idealism som
rationell i den meningen, att icke
blott allt rum, all utsträckning
och materia, utan även all tid,
all rörelse och förändring äro
fullkomligt uteslutna från den
sanna verkligheten. Denna
utgö-res endast av Gud eller det
oändliga förnuftet och av detta
förnufts innehåll, dess tankar,
begrepp eller idéer. Dessa uti det
gudomliga förnuftet ingående
idéer äro emellertid tillika var
för sig självmedvetna,
förnimmande och förnuftiga väsen eller
personligheter liksom Gud själv,
ehuru mer eller mindre
ofullkomliga i sitt förnimmande. I
förhållande till varandra utgöra de
ett system av personligheter av
olika fullkomlighetsgrad, i vilket
lägre personligheter ingå som
bestämningar hos de högre, i sista
hand hos Gud själv. Varje
mänsklig individ motsvaras av en
gudomlig idé inom detta
personlighetssystem. Något sådant kan
däremot enligt B. icke anses vara
fallet med djur- eller
växtindivi-der. Dessa kunna lika litet äga
förnuft eller personlighet som de
oorganiska tingen i naturen.
Donna har ingen självständig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
