Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostadsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Bostadsfrågan
398
olika lägenhetskategorier ger
nedanstående tab., vars senare
avdelning jämväl åskådliggör, huru
många procent av lägenheterna
äro att anse såsom
”överbefolkade” i detta ords hos oss
hävdvunna betydelse, d. v. s. inrymma
mer än 2 boende per rum. Vid
bedömande av graden av
överbefolkning särskilt ur bostadshygienisk
synpunkt bör dock hänsyn även
tagas till ”bostadsluftrymden”,
som för de mindre bemedlade
klasserna i städerna i genomsnitt
utgör c:a 20 kbm. per person och
c:a 25 kbm. per personenhet ( =
en vuxen eller två barn); ej
sällan sjunker luftkuben långt
under dessa normaltal. — Jämte
de boendes antal bör även
beaktas hushållens
sammansättning, och därvid stöter man på
det vanskliga och komplicerade
problem, som heter
inneboendefrågan. Någon sådan i
svårare bemärkelse existerar
knappast i flertalet svenska
landsortsstäder, ty vid 1912—14 års
bostadsräkningar befanns antalet
inhyrande och inneboende
överstiga 5 % av bostadsbefolkningen
blott i fyra städer, nämligen i
universitetsstäderna Uppsala och
Lund samt industristäderna
Västerås och Örebro. I Göteborg gav
en vid årsskiftet 1910—11
anordnad ”bostadsbeskrivning” vid
handen, att av samtliga boende i
undersökta smålägenheter 4,7 %
voro inneboende. I Stockholm
håller sig motsvarande siffra
antagligen vid c:a 10 %. En hög
inneboendeprocent i en- eller
tvårumslägenheter är alltid ägnad att
väcka betänkligheter, då till
trångboddheten här ofta komma
moraliska missförhållanden,
sammanhängande med hopförandet i
samma sovrum av personer, som
icke stå i familjeförhållande till
varandra. — På landsbygden,
där omkring % av befolkningen
bo i egna hem eller i åt
lant-bruksarbetare o. d. fritt upplåtna
lägenheter, rör B. främst
bostädernas beskaffenhet, i
stadssamhällena däremot, där
hyresbostäderna utgöra 2/3—4/e av alla, är
den i första hand en hyresfråga.
I Sverige och särskilt i
Stockholm ligga hyrorna på en hög
nivå. 1920 utgjorde medelhyrorna
för lägenheter om resp, ett och
två rum och kök i Stockholm
462, resp. 746 kr., i Göteborg 339,
resp. 595 kr. och i övriga städer
246, resp. 388 kr. Detta innebär,
att hyrorna från 1913 stigit
med 40 å 50 %. Arbetarklassens
inkomster hade emellertid
stegrats i än starkare takt, ty medan
omkring år 1913 då gällande
ar-betarbostadshyror inom
nyssnämnda tre ortsgrupper motsva-
Lägenhetskategorier Antal boende år 1920 per 100 rum i Antal lägenh. med mer än 2 boende pr rum i proc, av samtl. lägenh. i1
Stockholm 89 landsorts städer m. fl. Stockholm 89
landsortsstäder m. fl.
Enkelkök, enkelrum m. m. 197 176 25.7 24.9
1 rum och kök 182 183 23.9 27.4
2 » » * 141 135 12.» 11.8
3 och flera rum och kök 83 89 2.7 3.7
Samtliga lägenheter. . . . 123 133 18.o 19.8
1 Talen 1 denna avdelning avse endast lägenheter t. o. m. 3 rum och kök. dä
sä stor trångboddhet i större lägenheter knappast förekommer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
