- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / II. Biätare-Dalnij /
387-388

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

387

Bostad

388

Svensk herrgård. Sandemar.
Södermanland.

tvåvåningsbyggnad av samma
art som t. ex. en i Halland vanlig
bostadstyp. — I större delen
av Sverige byggas allmogens
boningshus fortfarande av trä, i det
skogfattiga Skåne förhärskar
korsvirkestekniken, där trävirket
inskränkes till en bärande
stomme och ytorna fyllas med vidjor
och lerklining, ”k 1 i n h u s”. I
nordliga Sverige anta husen
gärna mycket stora proportioner.
Inredningen i bondens stuga var
i äldre tid uteslutande väggfast
och mycket enkel. Väggarna
saknade beklädnad och endast vid
högtid uppsattes vävda eller
målade bonader av det slag, som
redan de isländska sagorna
omtala. Än i dag är bondstugans
eldstad ofta blott en öppen spis,
vanligen förenad med bakugn.
Ugnen anses ha inkommit till oss
under tidig medeltid och torde ha
införts från kontinenten. En
i Syd-Sverige vanlig företeelse
är järnugnen, som under 1500-t.
hit inkom från Tyskland.
Kakelugn uppträder i allmogens B. i
regel först i 1800-t:s senare hälft.
Samtidiga äro järnspisarna.
Särskilt under 1800-t. upptogos
under inflytandet från herrgårdar
och städer såväl mera invecklade
planformer som en
anspråksfullare bostadsinredning. Mer än
den konservativa bondgården äro
nämligen städer och herrgårdar
underkastade smakens växlingar.

Ännu långt efter nya tidens
inbrott stodo dock herremännen
i fråga om bostadsskicket i
stort sett på samma
ståndpunkt som bönderna; endast med
avseende på utstyrseln rådde en
viss gradskillnad. Enkla trähus
av allmogens typer voro regel.
Under loppet av medeltiden
började man emellertid här och där
uppföra stenhus, delvis tjänande
som fästen. Ett belysande
exempel på dylika ”fasta hus” från
medeltiden utgör det ännu i
orubbat skick bevarade Glimmingehus
i Skåne (se ill. till Borg).
Enstaka liknande stenhus byggdes
långt in på 1600-t., de få
dock gärna å ena långsidan ett
tornliknande trapphus, i hörnen
småtorn o. s. v. Under 1500-t.
uppfördes av Vasakonungarna de
ståtliga renässansslott, som nu
utgöra våra förnämsta
arkitekturminnen, Kalmar, Vadstena,
Gripsholm m. fl. De bestå av
sammanbyggda längor kring en
mer eller mindre regelbunden
gårdsplan. (Jfr Borg och
Svensk konst.) Kring
1600-t:s mitt börjar också den tack
vare krigen allt rikare adeln
att på sina gårdar uppföra
förnämliga palats i anslutning till
kontinental kultur. De vanligaste
typerna bestå av en rektangulär

Gammalt hus i Sigtuna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/2/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free