Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Borgis—Borgrätt
340
och sedeslöshet. Hans syster
L u c r e z i a B., f. 1480, d. 1520,
vann stort rykte för skönhet,
vilket utnyttjades i släktens
politiska intriger. Hon förmäldes tre
gånger under 10 år, sista gången
med hertig Alfonso av Ferrara,
vid vars hov hon blev
medelpunkten i en litterär och konstnärlig
krets.
Bo’rgis (fr. bourgeois,
borgerlig), se Stil.
Borgmästare (mlty.
Borge-méster), ordförande i
rådhusrätten och magistraten. I
Stockholm är dock överståthållaren
magistratens preses. B. äger rätt
att deltaga i stadsfullmäktiges
överläggningar men ej i besluten.
Vid val av B. äga i staden
bosatta och i dess allmänna
angelägenheter röstberättigade män
och kvinnor föreslå tre behöriga
personer. Varje röstberättigad
äger en röst. Bland de föreslagna
utnämner konungen en till
borgmästare (R. F. § 31). Närmare
bestämmelser om
valförrättningen finnas i lag av 14 mars
1921 om val av borgmästare i
stad med magistrat samt av
rådmän och magistratssekreterare i
Stockholm. I stad där magistrat
ej finnes, skola från och med år
1921 magistratsgöromålen utföras
av en stadsstyrelse, bestående av
en
kommunalborgmästa-r e och minst två
kommunalrådmän. Kommunalborgmästare utses av K. M:t bland tre av
stadens vid stadsfullmäktigeval
röstberättigade invånare
föreslagna behöriga personer.
Beträffande städer, som kommit i
åtnjutande av stad srättigheter före
år 1921, gäller dock fortfarande
vederbörande reglemente för
stadsstyrelsen. — Historia.
Borgmästareinstitutionen inrättades
i Sverige vid 1200-t:s slut efter
mönster från Tyskland, där den
fanns vid 1200-t:s början. En
stads råd utsåg där i regel två av
sina medlemmar till B., vilka
kommo att fungera som ett slags
ordförande. I Sverige omtalas B. i
de äldsta stadslagarna, men deras
makt var länge kringskuren av
de kungliga fogdarnas. Först på
1600-t. skedde en förändring, i det
B. insattes i st. för fogdarna
som ordförande i städernas råd,
varvid dock regeringen
förbehöll sig rätten att till
befattningarna utnämna kompetenta
personer. 1693 medgavs emellertid
magistrat och borgerskap
förslagsrätt vid tillsättandet av B.,
vilket 1809 ändrades till att K.
M:t var skyldig att utnämna en
av tre föreslagna lagfarna män.
Ofta hade städerna två samtidigt
tjänstgörande B., i Stockholm
t. o. m. fyra, som mellan sig
uppdelade göromålen, så att j u s t i
-tieborgmästaren handhade den dömande funktionen,
politiborgmästaren den
förvaltande och handels- och
b y g
gningsborgmästar-n a omhänderhade stadens handel
och byggnader. Numera kvarstår
en uppdelning av dylik art endast
i Göteborg, som har en j u s t i
-tieborgmästare samt en
handels - och
politiborg-mästare, öregrund och
Östhammar ha gemensam B.; likaså
Skanör och Falsterbo.
Borgognone [bårgånjå’ne],
Ambrogio da Fossano.
kallad B., f. i mitten av 1400-t.,
d. 1523, italiensk målare,
tillhörande den lombardiska skolan,
utförde omkr. åren 1488—94 en
mängd altarbilder och fresker i
Certosa di Pavia.
Borgrätt, en från den vanliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
