- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / II. Biätare-Dalnij /
195-196

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bok, träd - Bok - Bokbinderi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

195

Bok—Bokbinderi

19G

träskor. Ur frukterna pressas i
Tyskland och Frankrike en fet,
välsmakande olja. Pressresten
användes som svinfoder och till
förfalskning av choklad. — Utom
vanlig bok odlas några
variete-ter: var. atropurpu’rea,
blodbok med mörkröda blad och var.
pe’ndula, hängbok. —
Boksläktet uppträdde redan under
kritperioden samt förekom under
tertiärtiden t. o. m. på Grönland.
B. var ett av de träd, som sist
invandrade (från Danmark) till
Sverige efter istidens slut.

Bok. 1. Eg. samma ord som
trädnamnet bok, betecknade äldst
en träskiva, vanligen av bok,
varpå ristats runor (jfr
Bokstav), senare sammanhäftade
blad med skrift 1. tryck. Inom
olika kulturområden ha vitt,
skilda metoder för skriftliga
minnesmärkens bevarande utbildats.
Man använde t. ex. hos
assyrierna ristade lertavlor (se
Kilskrift), hos hinduerna med
skrift betäckta palmblad, som
hoplades mellan två träskivor och

Hebreisk bokrulle.

ombundos med snören, så att det
hela liknade en hopslagen
solfjäder, hos egypterna
papyros-rullar (se P a p y r o s). Det grek.
biblos och lat. li’ber, bok,
betecknade äldst bast, papyrosbast. Så
länge papyros var det förnämsta
skrivmaterialet, var formen för en
bok vanligast rullen, lat.
volu’-men, men efter hand som
pergamentet fick allmännare
användning i Rom (från sista årh. f. Kr.),
segrade den moderna bokformen,
av romarna kallad co’dex (se
d. o.). Konsten att tillverka
papper av lump (ej av bomull, som
man antagit) infördes i Europa
genom araberna, som redan under
700-t. upprättat pappersbruk i
Spanien. Först så småningom
lyckades detta billigare men mindre
hållbara material undantränga
pergamentet. — Den tryckta
bokens format var i början
vanligen folio, men sedan man
åstadkommit mindre typsnitt och
bättre tryck, skapades även
mindre bokformat, framför allt
av Aldus Manutius och
boktryc-karfamiljen Elzevier. Efter
formatet indelas B. i folianter (2
blad ur arket), kvart (4 blad),
oktav (8 blad), duodes (12 blad)
och sedes (16 blad ur arket). Se
vidare Bokutstyrsel. — 2.
Underavdelning i ett större
arbete. — 3. Skrift i G. T. — 4.
Se Ris.

Bokbinderi. Historia. Under
antiken hade man förvarat
pergamentsrullarna i skinnfodral. Då
man senare, under medeltiden,
började hopfoga de skrivna
bladen till böcker, måste man finna
ett annat hölje för dem. Härtill
användes tunna träplattor, som
fasthöllos kring boken av
remmar eller knäppen. En förebild
till dessa plattor hade man i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:18:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/2/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free