Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bläcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Blästersmide
152
Blästemgn. Teckning av L. Schulze 1732.
vets cylindrar utblåst
avlopps-ånga. B. utmynnar i rökskåpet
under skorstenen i en konisk
av-smalning, vars centrumlinje
sammanfaller med skorstenens. När
ångan utstötes genom B., suger
den med sig luft från
eldstaden, varigenom ett kraftigare
drag och en livligare förbränning
uppstår däri. B. infördes först av
G. Stephenson år 1820 och är en
av lokomotivets viktigaste delar.
Blästersmide, b 1 ä s t e r
-verk, järnframställningsmetod,
sedan urminnes tid använd i
Sverige. Jämsides med
masugnsblås-ning har B. bedrivits för
framställning av järn till avsalu ända
till slutet av 1700-t. men har
sedermera periodvis upptagits
till husbehov, i Älvdalen så sent
som på 1870-t. B. avsåg i
allmänhet framställning av
smid-bart järn direkt ur myrmalm,
men inom vissa områden av vårt
land har malmen tydligtvis varit
bergmalm. Även tackjärn torde
någon gång ha framställts med
B. — Ugnarna, kallade k ä 1
-lingar (käringar) 1. b 1 ä s t o r,
hade i allmänhet en höjd av 0,75
m.; inre diametern var vid
bottnen 0,50 m. och vid kransen 0,75
m. De lades helst i en
backsluttning vid en bäck och uppfördes
av natursten samt infodrades
med lera. Ehuru lämningar efter
större ugnar (avc:a2m:s höjd)
ej påträffats, synas av äldre
beskrivningar att döma, även
sådana ha brukats. Dessa omgåvos av
timmerväggar, som isolerades
från ugnsmuren med ett lager
jord. Blästerluften alstrades av
bälgar, som drevos av vattenhjul
1. med trampning. Vid
smältningen inrestes i ugnen finkluven
ved, som vid måttlig
lufttillförsel fick kola. På kolen uppsattes
rostad malm, varefter blästern
pådrogs. Allteftersom
beskickningen sjönk i ugnens mitt,
fram-makades malm och kol från
sidorna. Efter 2 å 3 timmar var
blåsningen färdig, och den
bildade järnklumpen, fällan,
upptogs med en tång och upplades
på en flat sten, fälistenen,
där den hopslogs och med en
yxliknande mejsel klövs nästan
mitt av. Järnet omvälldes och
ut-smiddes sedermera i klensmedjor
1. vid bruken. Ofta sönderhöggs
det till stycken av 0,35 kg:s vikt,
som förpackades i fat och under
namn av osmundar 1.
os-mundsjärn utgjorde en
viktig handels- och exportvara ända
till mitten av 1500-t., då genom
Gustav Vasas ingripande
osmund-till verkningen började ersättas
med stångjärns smide. Så sent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
