Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blyackumulator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Blyfärger—Blyföreningar
132
land, Fabers i Nürnberg,
grundades 1761. Vid sidan av denna
torde Hardtmuths i
Tjecko-Slova-kiet vara mest bekant. —
Grafi-ten males i stampverk,
koller-gångar och kulkvarnar, siktas,
slammas och blandas i fuktigt
tillstånd med lera. Den tillsatta
lermängden anpassas efter den
hårdhet män vill ge åt stiftet.
Massan pressas genom cylindrar
med uttagna hål av olika form;
de utträngande trådarna torkas
i luft och sedan utan
lufttillträde i ugnar, varvid grafiten
inbäddas i kolpulver.
Bränningens styrka och långvarighet
inverkar även på stiftets hårdhet.
Färgstift tillverkas av
färgämnen (blodsten, ber liner blått,
ultramarin m. fl.) i blandning
med kaolin eller lim,
anilin-stift av lera med tillsats av
anilinfärger. Färgstift och
anilin-stift brännas ej. Till infattning
användes för bättre blyertssorter
cederträ, som skäres i bräder,
vilka hyvlas och förses med
inskärningar för upptagande av
stiften. Ovanpå ett dylikt bräde
limmas ett motsvarande, varpå
det hela avsågas i stänger,
blyertspennor, som hyvlas,
fräsas, poleras 1. lackeras och
stämplas.
Blyfärger, sådana färger, som
helt 1. huvudsakligen utgöras av
blyföreningar. Viktigast är b 1 y
-vitt, som består av basiskt
bly-karbonat, bildat av bly, vatten
och kolsyra. Den äldsta
framställningsmetoden, som
fortfarande brukas i stor skala, är den
holländska, vid vilken tunn
blyplåt upplindas i spiral och
upphänges i lerkrukor. Dessa
fyllas delvis med ättika, övertäckas
och insättas till ett antal av 8—
10,000 i ställningar, som omges
av gödsel, garvarbark o. a.
äm
nen, vid vilkas jäsning värme och
kolsyra utvecklas. Ättikan bildar
med blyet basiskt blyacetat, som
reagerar med kolsyran under
bildning av basiskt blykarbonat.
65 å 75 % av blyet omsättas till
blyvitt. Den tyska metoden är
i princip lika med föreg., men
blyremsorna upphängas här i
murade kamrar, i vilka
vattenånga, luft, kolsyra och
ättiksyre-ånga inledas. Härvid omsättes 75
å 80 % av blyet till blyvitt. Den
franska metoden grundar sig
på det förhållandet, att blyvitt
utfaller, om kolsyra inledes i en
lösning av basiskt blyacetat,
framställd genom upplösning av
bly-glete i neutralt blyacetat. Den
elektrokemiska metoden
består i elektrolys av alkalinitrat
1. -klorat, koksalt och soda under
inledning av kolsyra i
elektroly-ten. Vid den av mjukt bly
utförda anoden utvecklas
kväveoxid 1. klor. Dessa ämnen lösa
blyet under bildning av blynitrat
1. -klorid, som reagerar med det
alkali, som sekundärt bildas vid
katoden. Härvid uppstår
bly-hydroxid, som av kolsyran
förvandlas till blyvitt. Metoden har
trots sitt eleganta utseende fått
ringa praktisk betydelse, delvis
beroende på den höga
strömförbrukningen. — Blyvitt skattas
mycket högt som målarfärg,
beroende på dess hållbarhet och
enastående täckningsförmåga. På
grund av sin giftighet får den
emellertid, liksom andra B., ej
brukas till målning inomhus.
Gula B. spela med undantag av
kromfärger (se d. o.)
underordnad roll. Blyföreningar, använda
till gul och röd färg, äro
bly-klorid, -jodid, -oxid och mönja.
Blyföreningar. I dessa är bly
två- 1. fyrvärt. Följande ha
praktisk betydelse: Blyacetat, se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
