Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Nationernas Förbund - Natronglimmer - Nattfackla - Nattljus - Naturell - Naturligt ljus - *Nauckhoff - 1. John Nauckhoff - Nautilider - Nautiska tecken - Nautisk mil - Neander - 1. Gustaf Neander - 2. Herman Neander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1393
Natronglimmer—Neander
1394
på 27,026,280 guldfrancs, därav
för församlingen och rådet
931,500, för sekretariatet
7,885,530, för särskilda
organisationen 5,725,055, för
internationella arbetsorganisationen
8,612,640 och för fasta
mellan-folkliga domstolen 2,255,555
guldfrancs; resten avser kostnader
för fastigheter, inventarier m. m.
Sveriges bidrag till N. uppgår
för 1929 till 455,772 guldfrancs
1. 330,000 kr. — Byggnad. 1926
utlystes en internationell
arkitektpristävlan om ett palats för
N. i Genève. I den 1927 avgjorda
tävlingen utdelades 9 första pris,
av vilka ett tillföll, svensken Nils
Einar Eriksson. S. å. fingo fyra av
de första pristagarna i uppdrag
att under ledning av fransmannen
Paul Nénot utarbeta ett
kompromissförslag, vilket antogs 1929,
då grunden till byggnaden lades.
Natronglimmer, se P a r a g o
-nit.
Nattfackla, se Diptam.
Nattljus, se O e n o t h e r a.
Suppl.
Naturell (fr. naturel),
skap-lynne, sinnesart.
Naturligt ljus, opolariserat
ljus (jfr Polarisation 1).
*Nauckhoff. 1- John N. är
sedan 1928 chef för Västra
arméfördelningen.
Nautili’der, en grupp
huvud-fotingar, vars äldsta
representanter (släktet VolborthPlla)
förekomma i den äldsta
kamb-riska faunan i Fennoskandia. N.
hade sin stora blomstring i
or-dovicium och gotlandium och
av-togo sedan alltmer i betydelse,
så att i nutiden endast ett släkte
Ngu’tilus, pärlbåten, lever kvar.
Skalet, som ofta förekommer
massvis i kalkstenar
(”ortocer-kalk”), var genom tvärväggar
indelat i kamrar. Den främsta av
dessa var boningskammare, de
bakre kallas luftkamrar. De
senare voro genomdragna av
sifonen, en från kroppen utgående
sträng, som löpte i ett kalkrör,
helt 1. delvis sammansatt av
bak-åtriktade trattar, utgående från
genombrottsstället i varje
kammarvägg. Suturerna voro enkla
(jfr Ammoniter. Suppl.),
mynningsranden på skalet ofta
flikig. N. indelas efter
sifonal-trattarnas byggnad i 3
underordningar: Holochoanoi’dea
(släktet Endo’ceras m. fl.) med
långa trattar och vid sifon;
förekommer endast i ordovicium med
sin kanske förnämsta utveckling
i den svenska och estniska
orto-cerkalken. Orthochoanoi’dea
(Ortho’ceras, Nautilus, Litui’tes)
med korta, raka trattar och smal
sifon; genomgår alla formationer
från kambrium till nutiden, med
största frekvensen i ordovicium
och gotlandium.
Cyrtochoa-n o i’ d e a (Actino’ceras,
Cyrto’-ceras, Phragmo’ceras,
Gompho’-ceras) med korta, bakåt
vidgade trattar och pärlbandslik
sifon; de äldsta representanterna
i vår ortocerkalk;
huvudutveckling i yngre ordovicium och
gotlandium. Skalet kan i var och en
av dessa grupper vara rakt
(or-t ocerat i’ ter), böjt
(cyrtoce-ras-formigt) 1. inrullat (egentliga
N.). Sef. ö. Huvudf otingar
och Ammoniter. Suppl.
Nautiska tecken, se ill. till
Sjökort sp. 689—690.
Nautisk mil, se Sjömil.
Neander. 1. Gustaf N., f.
1874, läkare, Svenska
Nationalföreningens mot tuberkulos
sekreterare 1916, har nedlagt
förtjänstfullt arbete i kampen mot
tuberkulos. — 2. Herman N., f.
1885, den föreg:s broder, präst,
kyrkoherde i Estuna 1920. N., som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
