Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bussning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
By
472
By. Släktby i Småland.
ännu är dock utmarken oskiftad
och brukas gemensamt, vilket
möjligen återspeglar äldre
förhållanden, då även den odlade
jorden icke innehades av de
enskilda bymännen. Sättet att
uppdela byn i gårdar och dessas
inbördes läge har skapat flera olika
bytyper. Äldre former av sådana
kvarleva t. ex. i Dalarna, där man
även i fäbodbyarna kan avläsa,
själva typernas uppkomst. Mest
särpräglad är den i mell. Sverige
vanliga radbyn, där gårdarna
ligga efter en bygata och hela
bytomten bildar en strängt
avgränsad rektangel. I förening med det
s. k. solskiftet (se Skifte av
jord sp. 780) anses radbyn
vara ett utslag av statsmaktens
reglerande ingripande, förmodli-
By. Plan över radby i Närke.
gen att datera till 1200-t. I
Götaland äro korsvägsbyar 1.
klumpbyar vanligare än radbyar, och för
många senare bebyggda trakter av
vårt land har släktbyn blivit
typisk. I båda dessa former är
gårdarnas placering mera tillfällig,
varjämte släktbyn vanl. är i
mindre format. Slutligen
förekommer i Dalsland, Bohuslän och
vissa andra till Norge gränsande
trakter enkelbebyggelse, d. v. s.
att gårdarna ej ens i äldre tid
ligga sammanförda till byar. En
sådan bebyggelse blev i de flesta
fall i hela Sverige följden av det
s. k. laga skiftet. Att ordna
gemensamma intressen, väg- och
gärdesgårdshållning, skogens
utnyttjande, ängsslåtter och arbetet
på de små tegarna var b y
-stämmans uppgift. Denna
representation, i vilken alla byns
bönder ägde säte och stämma,
sammanträdde efter kallelse av
åldermannen och under hans
ordförandeskap. Åldermannasysslan
gick oftast på varv bland
bönderna. Ofta blev byalaget
emellertid något mer än denna rent
ekonomiska intressegemenskap, i
det att samboendet skapade
umgängesformer och likhet i sed,
förhållanden som, när det gällde
större B., kunde bli av politisk
betydelse och vilka även ur all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
