Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Billings kontrakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Birgitta
352
Kristus uppenbarar sig för den tioåriga
Birgitta. Målning å altarskåpet från
Appuna kyrka (Stat. hist. mus.).
”Guds brud och språkrör”
inriktade sig på att få till stånd ett
kloster för både munkar och
nunnor, lyckades hon vinna
konungens intresse för saken i så hög
grad, att han i ett testamente
1346 donerade Vadstena
kungsgård till den nya stiftelsen.
Senare blev hon mera kritisk mot
konungen, vilken ej utfört sitt
första ”korståg” (se Magnus
sp. 1070) efter hennes intentioner.
Denna ändrade hållning gentemot
konungen synes ha bidragit till
hennes beslut att, antagligen på
hösten 1349, lämna Sverige och
slå sig ned i Rom, ett beslut, som
i hög grad torde ha framdrivits
av den omständigheten, att en
beskickning till Avignon ej lyckats
utverka påvens stadfästelse av
hennes klosterstiftelse. Från Rom
följde B. med spänt intresse
förvecklingarna i hemlandet och lät
sin ständigt skärpta aversion mot
konung Magnus taga sig uttryck
i en rad revelationer, vilka c:a
1361 kulminerade i en för fyra
personer inom det svenska
hög-frälset avsedd upprorsplan,
vilken ännu är bevarad i B:s
egenhändiga uppteckning. Mot den
mecklenburgska furstefamiljen
har B. trol. av mera personliga
skäl varit avogt stämd, men då
Albrekt (d. y.) väl blivit svensk
konung under tillskyndan bl. a. av
nära anförvanter till B.,
däribland hennes söner Karl och
Birger, har B. ej tvekat att taga hans
tjänster i anspråk för
Vadstena-klostrets uppförande. B:s planer
på en klosterstiftelse ha trol. i
Rom vidgat sig till att avse
upprättandet av en helt ny
klosterorden. B:s förhoppningar härom
svekos, då hon 1370 erhöll påvligt
tillstånd allenast till en
kongre-gation inom augustinorden. Spec.
under sina sista levnadsår
arbetade B. intensivt för kurians
återförande till Italien. Från Rom
företog B. en rad vallfärder till
olika platser i Italien. Under sin
pilgrimsfärd till det heliga landet
1372—73 mottogs ”prinsessan
från Närke” (hennes make var
lagman i Närke, ej ss. i
huvudarbetet anges Östergötland) med
hedersbetygelser av de styrande i
rikena Neapel och Cypern. — B:s
många uppenbarelser, vilka
mestadels äro präglade av en
brinnande religiositet, som strävade
att strikt följa de för hennes tid
ortodoxa åskådningarna, röja —
icke minst genom sin konkreta
bildfantasi — en av Sveriges
yppersta skaldebegåvningar. Ofta
tonar ur B: s revelationer en klang
av aktuella händelser och
brännande dagsfrågor, vilken bjuder
en viss garanti för
uppenbarelsernas värde även ss. historiska
dokument. Flertalet uppenbarelser
samlades kort efter B:s död i den
s. k. himmelska boken, som
inne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
