Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankarreaktion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Ankarreaktion—Anker
118
flöde, främst asynkronmotorerna,
ankarlindningen icke alls 1.
åtminstone ej direkt är förbunden
med strömledningen.
Ankarlindningen i de till sistnämnda
kategori hörande maskinerna
ombesörjer även uppkomsten av det
magnetiska huvudflödet, som i
förstnämnda maskingrupp
däremot alstras av speciella
magnet-lindningar genom utifrån tillförd
ström. Ankar- 1.
arbets-lindningarna äro så gott
som uteslutande trumlindningar
(se Elektriska maskiner
sp. 866 f.). Lindningarna
formas till härvor 1. spolar
före 1. samtidigt med inläggandet
i ankarspåren (jfr
Schablon-lindning); deras i spåren
liggande delar, spol - 1. h ä r v s i
-d o r, utgöra de aktiva partier, i
vilka energiomformningen sker.
Lindning, vars spolar bestå av
endast ett lindningsvarv och där
spolsidan utgöres av en enda stav
av fasonkoppar, benämnes s t
av-l i n dn i n g och förekommer i
vissa större maskiner. Avståndet
mellan en spoles sidor, räknat i
antal ankarspår, benämnes
spårsteg. — Om
sammankopplingen mellan ankarspolar se
Slinglindning och V å g
-lindning jämte hänvisningar.
* Ankarreaktion, se även [-Kompensationslind-n-]
{+Kompensationslind-
n+} i n g. Suppl.,
Motmagneti-s e r i n g och
Tvärmagneti-s e r i n g. Suppl.
*Ankarspel, se vid. B r å
-spel och Gångspel.
Ankarsviks ångsågs a. b.,
Sundsvall, grundat 1891, äger i
Sundsvallstrakten sågverken
Ankarsvik, Myrnäs och
Johannes-näs (alla på Alnön) samt
Johan-nedal (i Sköns skn). C:a 500
arbetare.
A’nker. 1. Bernt A., f. 1746,
d. 1805, norsk industriman. A.,
som ivrade för Norges ekonomiska
och kulturella frigörelse,
grundläde en norsk storindustri och
drev omfattande handelsföretag.
Han utövade en storartad
välgörenhet och ett omfattande
mecenatskap. — 2. C a r s t e n A., f.
1747, d. 1824, den föreg:s kusin,
politiker. A., som 1792—1811 var
direktör för Asiatiske Compagni
i Danmark, blev efter sitt
återvändande till Norge prins Kristian
Fredriks förtrogne vän och
rådgivare. Som den främste
representanten för de norska
själv-ständighetssträvandena förmådde
A. prinsen att sammankalla
riksförsamlingen i Eidsvold (se d. o.)
1814. Efter grundlagens
utarbetande utsågs A. till statsråd. Han
gjorde s. å. ett misslyckat försök
att utverka engelska regeringens
erkännande av Norges
självständighet och lämnade efter unionens
genomförande statsrådsämbetet
1815. — 3. Peder A., f. 1749. d.
1824, broder till A. 1., politiker.
A., som stått prins Kristian
August av Augustenborg nära,
slöt sig på riksförsamlingen i
Eidsvold, vars förste president
han var, till det parti, som
verkade för anslutning till Sverige.
Som norsk statsminister i
Stockholm 1814—22 intog A. en
självständig hållning men åtnjöt Karl
XIV Johans stora förtroende. —
4. N i n i R o 11 A., f. 1873, norsk
författarinna, gift med
båtkonstruktören Johan August A.
(f. 1871, av en annan gren av
släkten A.). A:s främsta verk äro den
kvinnopsykologiska romanen Det
svake kjön (1915; ny, förk. uppl.
1924) samt romancykeln Huset i
Sögaten (1923) , I
amtmandsgaar-den (1925) och TJnder skraataket
(1927), en skildring av den norska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
