Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1661
Österrike (Press. Historia — 1400)
1662
har även en av världens största
privata konstsamlingar,
Liechten-steingalleriet, omfattande c.-a
1,000 målningar, bl. a. talrika
verk av Rubens och van Dyck.
Vid. märkas i Wien det historiska
stadsmuseet och Museum für
Volkskunde med etnografiska
samlingar. — Press. Bland Wiens
dagliga tidningar märkas den
liberala Neue Freie Presse, med
internationell spridning, de
likaledes liberalt orienterade Neues
Wiener Tagblatt och Volkzeitung,
den konservativa nyhetstidningen
Neues Wiener Journal, det
krist-ligt-sociala partiorganet
Reichs-post och den socialdemokratiska
Arbeiterzeitung. Bland
tidskrifter märkas de borgerligt politiska
Der österreichische Volkswirt och
Die Börse, den socialdemokratiska
Der Kampf, den satiriska Die
Fackel och den katolskt
orienterade Das neue Reich. •— Historia.
öst-Alpernas floddalar och
Donau-bäckenet framemot Karpaterna
tillhöra ett mycket gammalt
kulturområde med rika fyndplatser
från särskilt bronsåldern och
äldre järnåldern (se d. o.). I
historisk tid har denna trakt
liksom områdena i s. (Illyrien) och
ö. (Pannonien) genomströmmats
av upprepade folkvandringsböljor.
En varaktig motsättning har
därvid gjort sig gällande mellan de
från v. och de från n. och ö.
kommande folkelementen. — Den
urspr. illyriska befolkningen
undanträngdes pä 500-t. f. Kr. av
kelter, vilka s. om Donau bildade
riket Noricum, omkr. 15 f. Kr.
införlivat med Romerska riket. Som
romersk gränsprovins anfölls det
bl. a. av de germanska
markoman-nerna och kvaderna och
behärskades från 300-t. bl. a. av östgoterna.
Från 500-t. började de germanska
bajovarerna från v. intränga i och
kolonisera nuv. ö. Avarernas
välde i Pannonien på 500- och 600-t.
nådde tidvis även över nuv. ö., och
i förbund med dem inträngde nu
även väst- och sydslaviska folk (i
n. tjecker, i s. kroater, slovener och
serber m. fl.), vilka på 600-t.
under franken Samo bildade ett
oavhängigt rike. Ur detta framgick
senare det av Bayern
beroende hertigdömet Kärnten. Sedan
Karl den store 796 krossat
avarernas makt, upprättade han
markgrevskapet Ostmark, som i
n. gränsade till det mähriska,
senare böhmiska, riket, och i ö. till
Ungern. Genom den karolingiska
riksdelningen 843 kom Ostmark
till den tyska riksdelen. 976 gavs
det som ärftligt län åt Leopold
avBabenberg, och från omkr.
1000 nämndes det ö. Kulturell
och litterär blomstring
kännetecknar babenbergarnas
regeringstid; deras makt ökades
genom landförvärv, bl. a. av det ur
Kärnten avsöndrade hertigdömet
Steiermark (1192). 1156
upphöjdes ö. till riksomedelbart, ärftligt
hertigdöme. — Sedan
Baben-bergska ätten 1246 utdött, kom
ö. 1251 till Böhmen, som 1276
tvangs att avstå det åt kejsar
Rudolf I av huset Habsburg.
— Habsburg sk t
feodal-välde (1276—1493). Rudolf
överlämnade 1283 Ö. som län åt
sin son, sedermera tyske
konungen A 1 b r e k t (1283—1308).
Planerna på ett habsburgskt
riksväl-de, stött på besittningen av Ö.
och Alpländerna, stäcktes för
denna gång, bl. a. genom
Fredrik den skönes (1308—30)
nederlag mot schweizarna 1315 och
mot kejsar Ludvig 1322. -— Trots
förvärvet av Kärnten och Krain
(1335) samt Tyrolen (1363)
betecknar 1300- och 1400-t. en
nedgång i ö: s maktställning, delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
