Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1565
Äs—Ättebot
1566
(Marstal). Stad Ærösköbing
(1,350 inv.). 90 kvkm. 12,000 inv.
Äs, gods i Julita skn,
Södermani. 1. Bland dess ägare märkes
ätten v. Ungern-Sternberg
(1680-t.—-1826). Slottet är en
rokokobyggnad med väl bevarade
inredningar och omges av vacker park
och botanisk trädgård.
Äspered, socken i Älvsb. 1.,
jämte Rångedala, Toarp, Tär by
och Varnum pastorat i Skara
stift. 640 inv.
Äsphult, socken i Kristianst. 1.,
jämte Linderöd pastorat i Lunds
stift. 930 inv.
Äsping (av asp). Zool. (Eg.
”som håller till bland asp”), se
Huggormar. — Sjöv. (Eg.
”av aspvirke”). 1. Gammal
benämning å joll. •— 2. Last segelfar ty g,
riggat med tre master och
stag-samt sprisegel; skrovet är öppet
och av en större ångslups
dimensioner. — 3. Äldre typ av
segelkrigsfartyg, tillhörande
skärgårdsflottan, något mindre än Ä. 2.
Äspinge, se östra Äspinge.
Äsplunda, E s p 1 u n d a, gods
i Ringkarleby skn, Örebro 1., sedan
1688 i grevliga ätten Mörners ägo.
Slottet, uppfört 1872 (flyglarna
från en äldre anläggning), har
värdefullt bibliotek och arkiv.
Äspö, socken i Malmöh. 1.,
jämte ö. Klagstorp pastorat i
Lunds stift. 305 inv.
Äss, se E s s 2.
Ässe (av mlty. esse, gott
tillstånd; av lat. e’sse, vara)
användes i sammanställningen ”vara i
sitt Ä.” med bet. trivas, må
utmärkt o. d.
Ässja, se S m i d e s u g n.
Ätrafors kraftverk, se
Ynge-redsfors kraft a. b.
Ätran, vattendrag i
Västergötland och Halland, upprinner ö. om
Ulricehamn, flyter först mot n.,
sedan mot s.v. genom flera sjöar
(Åsunden m. fl.) och utfaller vid
Falkenberg i Kattegatt. Ä., som
främst i Halland bildar talrika
vattenfall, har en industriell
me-delvatteneffekt av 18,500 HK,
därav 17,100 utbyggda, bl. a. för
Yngeredsfors kraft a. b. Laxfiske.
250 km. 3,340 kvkm:s flodområde.
Ätt (fisl. ætt, av åtta, åtta),
benämning på var och en av de
tre grupper, i vilka runraden
indelades, i den äldre runraden
bestående av åtta runor (jfr ill. till
R u n o r sp. 1461).
Ätt (etym. besläktat med äga),
benämning på släkt ■—• numera i
speciell mening på furstlig och
adlig släkt •—- enl. gängse agnatisk
släkträkning, d. v. s. ättlingarna
på svärdssidan av en gemensam
stamfader. Hos vitt skilda folk
har på tidigare utvecklingsstadier
Ä. haft stor betydelse ss. social
enhet, utgörande ett mellanled
mellan stat och individ, samt även
ss. familje- och hushållsenhet
(”storfamilj”, se Familj). I
det äldsta svenska
samhällsskicket spelade
ättesammanhåll-n ingen stor roll, bl. a. genom
sådana institutioner som
blodshämnd, ättebot (se dessa ord)
och ättledning av frigivna (se d.
o.). Den äldsta, för familjens
manliga medlemmar förmånliga
arvsrätten var liksom bördsrätten (se
Lösningsrätt) ägnad att
främja egendomens
sammanhållning inom en Ä. Ättesambandet
har genom tiderna gradvis
uppluckrats och förlorat rättslig
betydelse.
Ättartal, ålderdomligt ord för
stamtavla, släktregister.
Ättartavla, se Stamtavla.
Ättebot, i de fornsvenska
lagarna böter, som vid dråp erlades av
dråparens släkt till den dräptes
släkt, urspr. ss. avlösning för den
senares rätt till blodshämnd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
