Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetslära, genetik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1557
Ärftlighetslära
1558
könet, d. v. s. äro kopplade med
detta: k ö n s b u n d e t arv.
Vanl. ligga könsbundna gener i
x-kromosomen. Av bifogade
schema (fig. 8), vilket åskådliggör
ärftlighetens gång betr, två
könsbundna ögonfärger hos
bananflugan, rött (V, dominant) och vitt
(v, recessivt), framgår bl. a.
följande: vid korsning mellan en
ho-mozygotiskt rödögd hona (VV)
och en vitögd hane (v) bli alla
I\-djuren och 3/4 av F2-djuren
rödögda, medan 1/4 av F2-djuren bli
vitögda, men dessa sistnämnda
äro uteslutande hanar; omvänt
ger en homozygotiskt vitögd hona
(vv), korsad med en rödögd hane
(V), i F, lika antal rödögda honor
och vitögda hanar (criss-cross,
eng., ”korsvis ärftlighet”), medan
i F2 både röd- och vitögda hanar
och honor uppträda i lika antal.
Könsbundna gener, d. v. s. den
kromosom, där dessa äro
lokaliserade, ha alltså ett lagbundet
samband med könet, varav följer,
att nämnda kromosom har ett
avgörande inflytande på det
sistnämnda. Även vissa ärftliga
egenskaper hos människan äro
könsbundna, t. ex. vanlig färgblindhet
(röd-grönblindhet), möjligen även
blödaresjuka (jfr
Blodsjuk-d o m a r sp. 106). Om v i schemat
betyder faktorn för färgblindhet,
framgår, att en homozygotiskt
normal kvinna (VV), gift med en
färgblind man (v), får normala
barn, av vilka dock döttrarna
bära anlaget recessivt och föra det
över till barnbarnen. Av de
sistnämnda bli hälften av
dottersönerna färgblinda. Homozygotiskt
defekt a kvinnor (vv) äro även
färgblinda, men sådana kvinnor
förekomma blott sällan, t. ex.
som barn av en Vv moder och en
färgblind (v) fader. I allm. finnes
färgblindhet därför blott hos
män. — Avkommans kön
bestämmes i normala fall redan vid
befruktningen (könsbestämning). På grund därav, att
det ena könet är
heterozygo-tiskt, uppträda båda könen
genomsnittligt lika ofta i
avkomman (jfr fig. 8, där honorna
igenkännas på sin större
kroppsstorlek). Orsaken till de smärre
avvikelser, vilka kunna förekomma
(ss. att något fler gossar än
flickor födas), äro blott delvis
kända. Hos hermafroditiska djur
och växter samt vid fall av
gy-nandromorfi, intersexualitet och
partenogenes (jfr
Fortplantning, Hermafroditism
och Kön) bestämmes
könsorganens utveckling genom olika,
blott delvis kända fysiologiska
processer. — Ärftlighetslagarnas
allmängiltighet. Förekomsten av
mendelska ”klyvningar” och
omkombinationer av anlag samt
re-duktionsdelning är konstaterad
inom de mest skilda växt- och
djurgrupper liksom hos
människan. Bastarders egenskaper
överföras sålunda i allm. icke
oförändrade på avkomman. Från
början konstanta bastarder
uppkomma dock i vissa fall, ss. vid
stundom inträdande fördubbling av
kromosomantalet (varigenom
bastarden blir homozygotisk).
Genom upprepade klyvningar kunna
även småningom homozygotiska
och därför konstanta former
avskiljas. Vid vegetativ förökning
(alltså inom en klon) samt vid
fall av apogami (jfr
Fortplantning sp. 384 f.) och
sådan partenogenes inom djurriket,
där reduktionsdelningen uteblivit
och äggcellerna utveckla sig
vidare utan befruktning,
förekomma icke mendelska
klyvningar och omkombinationer,
utan egenskaperna bibehållas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
