Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetslära, genetik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1551
Ärftlighetslära
1552
Fig, 4. Schema över Crossing over enl.
Morganskolans uppfattning, övre
bilden: två homologa, till ett par
sammanslutna kromosomer; de vertikala
strecken ange platserna för några
allelomor-fa gener inom kromosomerna. Undre
bilden: Crossing over har inträffat
mellan 3:e och 4:e genen från höger,
därigenom att kromosomen gått itu mellan
dessa gener och delarna utbytts; brott
mellan 3:e och 4:e genen inträffar
oftare än mellan 4:e och 5:e (avståndet är
större mellan 3:e och 4:e än mellan
4:e och 5:e).
betecknas bastarden som d i h y
-b r i’ d. Hos en trihybri’d
med fullständig dominans i alla
tre faktorparen erhålles
talförhållandet 27 : 9 : 9 : 9 : 3 : 3 : 3 : 1.
Hos en polyhybri’d (många
faktorpar) erhållas ännu mer
komplicerade tal, likaså när
dominansen är ofullständig. Alla
dessa talförhållanden erhållas
under den förutsättningen, att
faktorer, som tillhöra olika
faktorpar, fördela sig på gameterna
oberoende av varandra (”Mendels
andra regel”). — Faktorer, som
tillhöra två 1. flera olika
faktorpar, kunna ha liknande 1. samma
verkan. Hos vissa vetesorter med
rödfärgade korn beror den röda
färgen på minst 3 faktorer (A, B
och C). Röd färg dominerar här
över vit, och vita korn uppstå
därför blott, om alla de faktorer, som
alstra rött, saknas; dylika
plantor äro aa bb cc. Rödkornigt vete
med faktorerna AA bb cc ger vid
korsning med vitkornigt vete i F,
3 röda på 1 vit; föreligga
faktorerna AA BB cc, blir
talförhållandet 15 : 1; om alla faktorerna
AA BB CC äro med, erhålles
talförhållandet 63 : 1. Denna
företeelse kallas p oly mer i’
(”Nils-son-Ehles princip”). P o 1 y m e’r a
(1. h om o me’ra) faktorer
äro mycket vanliga och försvåra
framträdandet av recessiva
egenskaper. Dylika sällan
uppträdande recessiva egenskaper, vartill en
art 1. en släkt kan bära anlag
genom generationer, betraktades
förr som bakslag i utvecklingen
(a t a v i’ s m e r) 1.
betecknades som 1 a t e’ n t a. Liksom
olika faktorer kunna påverka
samma egenskap, kan en
faktor även påverka olika
egenskaper (form, färg, hårighet o. s. v.),
och varje faktor har sannolikt
alltid en flerfaldig verkan. Man
ärver alltså icke en faktor för varje
särskild yttre egenskap (blå
ögon, vita tänder o. s. v.), utan
organismen utvecklas som en
enhet under samverkan mellan
samtliga faktorer (och yttre
omständigheter). — Koppling.
Kromosomerna som ärftliglietsbärare.
Mendels andra regel har endast
begränsad giltighet. Ofta äro
faktorer, tillhörande olika faktorpar,
icke oberoende av varandra utan
mer 1. mindre fast
sammanlänkade. Vid dihybrid korsning
inträffar sålunda i många fall, att
faktorerna A och B, resp, a och
b, oftare följas åt, än de skiljas,
varvid gameterna AB och ab
bildas långt talrikare än Ab och
aB. Faktorerna A och B, resp, a
och b sägas därvid vara
kopplade. Dylik (f a k t o r -) k o p p
-1 i n g upptäcktes av Bateson och
dennes medarbetare hos luktärt,
hos vilken en viss blomfärg och
pollenkornform följdes åt, samt
Fig. 5. Teoretiskt beräknade, relativa
kromosomlängder hos bananflugan.
X-kromosomen överst. De vertikala
strecken ange platserna för en del gener.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
