Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ångpanna - Ångpanneförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1467
Ångpanneförening
1468
i rökgasernas väg, där
temperaturen är 600—700° C. I
lokomotiv-och sjöpannor användes en
över-hettartyp, vid vilken en rörslinga
är instucken i varje tub. — För
matning av vattnet skola
finnas apparater av två slag vid
varje Ä. De äro av två huvudtyper,
dels kolv- 1. centrifugalpumpar,
dels injektorer. Av de förra är
Worthington pumpen (se Pump
sp. 703) vanligast. Injektorer (se
d. o.) användas mest ss. reserv.
— Å. förses ofta med förvärmare
(se d. o.) för matarvatten och
luftförvärmare (se d. o.) för
för-bränningsluften. —
Ångpanne-a r m a t u’ r kallas alla för en Å: s
drift och kontroll erforderliga
apparater. I inskränkt
bemärkelse menas den fina armaturen:
ventiler, kranar, instrument etc.
Den enl. lag av yrkesinspektionen
föreskrivna armatur, som skall
finnas på varje Å., är:
pådrags-ventil för ånga, 2
säkerhetsventiler, 2 vattenståndsmätare,
manometer (se d. o.),
tre-vägskran för kontrollmanometer,
2 matarkranar (matarventiler),
utblåsningskran och
vacuum-ventil, varjämte vid
överhett-ningspannor bör finnas
distanstermometer för ångan samt
säkerhetsventil på överhettaren. — Vid
stationära Ä. är skorstenen
(jfr d. o.) i allm. placerad på ett i
marken gjutet fundament. Vid
vertikalrörspannor samt sjö- och
lokomotivpannor är skorstenen
kortare och byggd av plåt samt
placerad direkt ovan pannan.
Dylika Å. arbeta oftast med forcerat
drag, tillfört genom fläkt. — Å.
omgives av murade väggar och
valv, som stagas med räls och
omsorgsfullt tätas, ofta med en yttre
plåtbeläggning. Alla öppet
liggande delar, ss. ångdom, gavlar etc.,
isoleras noggrant. — Historik. De
första Å. byggdes vid mitten av
1700-t. i samband med Watts
ångmaskinbyggen. De tryck, man
arbetade med, uppgingo ej till mera
än några tiondels kg. per kvcm.
De tidigaste Å. byggdes av
kopparplåt; sedermera började
gjutjärn användas. Först sedan
järnplåt börjat användas, kunde
trycken ökas. De äldre
järnplåtpannorna voro hopnitade av en mängd
småplåtar. I England,
ångpanne-teknikens hemland, utbildades
först de cylindriska Ä. med stora
vattenrum och underliggande
eldstad 1. eldrör-. På 1850-t. användes
tryck om 5—6 kg., vilka 1880
stigit till 8—10 kg. Först med
vat-tenrörpannans tillkomst vid denna
tid blev det möjligt att ytterligare
uppdriva trycken, som numera
uppgå ända till över 100 kg. vid
vissa specialpannor. Redan 1890
konstruerade G. de Laval ett slags
Å. för högst 220 kg:s tryck, men
denna kom dock aldrig till
praktisk användning.
Ångpanneförening,
sammanslutning mellan ångpanneägare
med huvudsyfte att för
medlemmarnas räkning utöva den i lag
föreskrivna kontrollen av
ångpannor och deras skötsel (se
Äng-pannelagar) samt
rådgivande verksamhet. Ä. bildades
under senare delen av 1800-t., först
i utlandet. Sveriges första Å.
bildades 1895 med säte i Malmö och
kallades Södra Sveriges
ångpanneförening. 1897
bildades Mellersta och
Norra Sveriges
ångpanneförening med säte i
Stockholm och filialer i Göteborg
och Sundsvall. De svenska Ä:s
verksamhet berör utom ångpannor
även andra slags behållare under
tryck, ss. kokare för trämassa etc.
Å. äro av myndigheterna erkända
ss. kontrollanter, och deras
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
