Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zilliacus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1379
Zinkalkyler—Zinkmalmer
1380
Lavals ”stackugn”, i vilken
beskickningen bildade en ”stack” på
bottnen och nedsmältes genom
värmestrålningen från
ljusbågen) ; numera användas vanl.
mot-ståndsugnar. Bly och zink
avdestillera från ugnen, under det
slagg och skärsten avtappas vid
bottnen. Även elektrolytiska
metoder ha försökts. Den vid
reduktionen erhållna råzinken
innehåller legeringsämnen, ss. bly,
vilka till största delen avlägsnas
genom segring, d. v. s. råzinkens
omsmältning, varvid blyet avskiljes
ss. ett tyngre lager under
raffi-n a’d z i n k en. Denna kan
ytterligare renas genom destillation 1.
elektrolys, varvid f i n z i n k
erhålles. — Produktion.
Världspro-duktionen av zinkmalm
(omräknad i metallisk Z.) var 1924
1,15 mill. ton, därav 579,000 ton
i För. Stat., 110,000 ton i
Australiska statsförbundet, 94,000 ton i
Polen, 58,000 ton i Tyskland,
58,000 ton i Italien, 45,000 ton i
Kanada, 44,000 ton i Brittiska
Indien, 42,000 ton i Spanien och
22,000 ton i Sverige. S. å. var
världsproduktionen av metallisk
zink 1,005 mill. ton, därav 469,000
ton i För. Stat., 163,000 ton i
Belgien, 93,000 ton i Polen, 60,000
ton i Frankrike och 47,000 ton i
Australiska statsförbundet.
Zinkalkyler, föreningar
mellan zink och alkylgrupper,
framställas genom behandling av
zinkpulver med alkyljodider. Z. äro
illaluktande vätskor, som
antändas i beröring med luft. De
användas vid syntetisk framställning
av bl. a. mättade kolväten,
alkoholer och ketoner. Bland Z.
märkas zinkmety’l, Zn(CH3)2,
och zinkety’1, Zn(C2H5)2.
Zinketsning, ibland använd
benämning på fototypi, någon gång
även på autotypi.
Zinkfeber, se
Zinkpreparat.
Zinkföreningar. Zink är i sina
föreningar 2-värd. Z i n k o x i’ d,
ZnO, bildas vid förbränning av
zink. Användas härvid
zinkångor, avsätter sig oxiden i form
av ett luckert pulver,
zinkblommor. Zinkoxiden
användes under namn av zinkvitt
som målarfärg. Fuktas den med
koboltnitrat och glödgas, erhålles
ett grönt pulver, zinkgrönt
1. R i n m ans grönt. Löses
metallen 1. oxiden i syror, bildas
zinksalter, bland vilka
märkas zinksulfa’t, ZnSO4,7H2O,
och zinkklor i’d, klorzink,
ZnCl2, vilken senare lätt tar åt sig
fuktighet. Cellulosa sväller vid
behandling med zinkklorid, som
därför användes vid impregnering
av trä, då det yttre, kemiskt
förändrade lagret efter intorkning
skyddar det övriga träet.
Zink-k a r b o n a’ t, ZnCO3, förekommer
i naturen ss. mineralet galmeja.
Om zink krom a’t,
zink-gult, se K r o m f ä r g e r.
Zinksulfi’d, ZnS, är vit. Då
zinkoxiden 1. metallen löses i
al-kalier, bildas z i n k a’ t e r av
sammansättningen R2ZnO2. Jfr
Z i n k p r e p a r a t.
Zinkgrått, z i n k s t o f t, fint
pulver av zink, som erhålles, om
zinkångor hastigt avkylas.
Zinkit [-ki’t], se
Zinkmal-m e r.
Zinklegeringar. De viktigaste
äro mässing och nysilver (se dessa
ord). Z. begagnas vid. i
myntmetall, som ersättning för en del
tenn i bronser och i lagermetaller.
En legering med Z., aluminium
och magnesium kallas z i m a’
-1 i u m.
Zinkmalmer. Zinkblände,
blände, s f a 1 e r i’ t,
zink-sulfid, ZnS, reguljärt (i te-
Ord, som ej återfinnas under Z, torde sökas under S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
