Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ymer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1323
Ympsalva—Yngeredsfors kraft a. b.
1324
skurna stammen. Vanl. avtoppas
dock grundstammen så, att ovan
ympstället en 15—20 cm. lång
tapp kvarstår, vid vilken
ymp-kvistens utväxande skott bindes.
Vid abl ak t e’r ing 1.
avsugning förenas kvistar av ett
växande träd med
grundstammar, som planterats kring
detsamma. Efter utförd Y. ombindes
ympstället med bast och täckes
med ympsalva (se d. o.). —
Lantbr. Se Jordympning.
Ympsalva, ymp vax, för
på-strykning på ympstället vid
ymp-ning (se d. o.) hindrar
uttork-ning och inträngande av vatten.
F a s t Y. beredes genom
sammansmältning av 1 del vax, 1 del talg
och 2 de]ar tjock terpentin. Genom
tillsats av rå linolja erhålles
kallflytande Y.
Ympämne, vaccin.
Yngaren, insjö i s.
Södermanland. Ingår i Nyköpingsåns
vattensystem. Största ö Åkerön (se
Åkerö). 47 kvkm.
Yngelröta, b i p e s t,
smittsamma sjukdomar hos biyngel,
orsakade av bakterier. S u r r ö t a
(orsakad av Streptoco’ccus a’pis)
dödar den unga larven, som
förvandlas till en surt luktande
massa. Stinkröta 1.
europeisk Y. (orsakad av Baci’llus
aTvei) dödar den mer utvuxna
larven, som förändras till en
ruttet stinkande, degig massa.
Klibbröta 1. amerikansk
Y. (orsakad av Bacillus la/rvae)
dödar larven, först sedan
larvcellerna täckts, varpå larven övergår
till en klibbig, mindre starkt
luktande massa. Smittan sprides
genom tjuvhin, biskötare, redskap,
foder m. m. och bibehåller sig
länge i bikupan. Y. bekämpas
säkrast genom att man uppbränner
angripna kupor och bin och
tvättar redskapen med stark sodalut.
För att bota ett samhälle
överföres detta i smittfri kupa och
förses med ny, frisk drottning, 1. ock
dödas drottningen, och samhället
får uppdra nya drottningar av
yngel, som motstått smittan,
varpå samhället flyttas i ny kupa.
Yngelvård, föräldrarnas
omsorg om sin avkomma, är en inom
djurriket vanlig företeelse. Y. hos
ryggradslösa djur inskränker sig
till ett avsättande av äggen på
skyddade platser 1. till deras
utveckling hos moderdjuret i
behållare på kroppen 1. under skalen,
ss. hos vissa kräftdjur, 1. ock i
gälarna, ss. hos många musslor.
Dylik Y. förekommer även bland
ryggradsdjur, ss. hos kantnålar
och vissa groddjur. Bland
grod-djur är den spec. vanlig. Hos
punggrodan, No t o’trema
marsupia’-tum, en sydamerikansk lövgroda,
utvecklas larverna i en pung på
honans rygg, hos surinampaddan
i mindre celler på honans rygg,
hos ackuschörgrodan på hanens
bakben, hos Rhinode’rma danm’ni
i hanens strupsäck. Insekter, ss.
myror och bin, tillföra även
ungarna föda, ett slag av Y., som
eljest är bäst utvecklat hos fåglar
och däggdjur, vilka även mer 1.
mindre energiskt försvara sina
ungar mot fiender. Vanl.
ombesör-jes Y. av honan, men hos
kantnålar, spigg, vissa groddjur m. fl.
har hanen övertagit Y., och hos
många fåglar och däggdjur delta
båda könen i Y.
Yngeredsfors kraft a. b.,
stiftat 1899, äger Yngeredsfors och
Ätrafors kraftverk, båda i Ätran.
Yngeredsfors, byggt 1905—07 och
utvidgat 1915—16, utnyttjar 18
m:s fallhöjd och lämnar 8,000 kw.
Omkr. 5 km. nedanför (25 km.
från Ätrans mynning) ligger det
1917—18 byggda Ätrafors
kraftverk med en installerad effekt av
Ord, som ej återfinnas under Y, torde sökas under J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
