Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtlim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1301
Växtlim—Växtsociologi
1302
som behaglig uppehållsplats på
vintern samt uppfört ss. särskild
byggnad 1. i samband med bostad,
kallas vinterträdgård.
Växtlim, gluten (se d. o.).
Växtlöss, Aphidi’na, en grupp
insekter av underordn.
Homo’p-tera, vilka leva som parasiter på
växter. Honorna äro oftast
ving-lösa, stundom partenogenetiska
och vivipara. Till V. höra
bladlöss och sköldlöss.
Växtmärg, se Pumpa.
Växtnäringsämnen, ämnen, av
vilka växterna livnära sig och
uppbygga organisk substans.
Au t o t r o’ f a växter hämta sin
näring dels ur luften (se
Assimilation. Fysiol.), dels ur
jorden, där markvätskan
innehåller närsalter. Följande
grundämnen äro oundgängligen
nödvändiga: kol, syre, väte, kväve,
svavel, fosfor, kalium, kalcium,
magnesium och järn. Av dessa
upptas kol huvudsaki. som koldioxid,
syre och väte framför allt som
vatten, kväve stundom direkt ur
luften men vanl. som nitrat (även
som ammoniumsalter m. m.),
svavel bäst som sulfat och
fosfor som fosfat, metallerna som
positiva ioner i närsalterna.
Även andra grundämnen
förekomma ofta hos växterna,
t. o. m. i stor mängd, ss. kisel,
klor och natrium, men de kunna
i allm. undvaras och kunna å
andra sidan ej heller ersätta något
av de ovan uppräknade (annat än
möjligen till viss grad). Genom
gödslingsförsök utrönes, vilka V.
och vilka kvantiteter av V., som
böra ingå i gödselmedlen (jfr d.
o. och Gödsling). — H e
te-r o t r o’ f a växter (parasiter,
saprofyter; se dessa ord) uppta
av andra organismer
färdigbildade organiska ämnen.
Växtpigment, ämnen, som
finnas i växternas celler och ge
många växtdelar deras färg. V.
förekomma huvudsaki. lösta i
cellsaften 1. upplagrade i plastider.
I cellsaften förekomma a n t o
-cya’ner (bladrött), blå,
violetta 1. röda färgämnen, som
ge de flesta blå, violetta och röda
blommor och frukter deras färg
samt dessutom mycket ofta
förekomma i blad (i stor myckenhet
t. ex. hos blodbok), vid. i rödbetor
etc. Antocyanerna anses i allm.
vara oxidationsprodukter av
färglösa kr omogener samt uppkomma
i samband med andningen. — I
kloroplaster förekomma
klorofyll (se d. o.) 1. bladgrönt
samt därjämte gula V., x a n t o
-f y’ 1 1 e r (bladgul t), och
orangerött V., k a r o t i’n 1.
karo t e n (se d. o.).
Xantofyl-lerna äro oxikarotener (C4OH66O2).
Xantofyllerna framträda hos
lövträd särskilt, när klorofyllet
för-störes på hösten; därvid gulna
bladen. Karoten förekommer ofta
i särskilda plastider, k r o m a t o
-f o’ r e r 1. kromopla’ster,
och ger då upphov till de flesta
gula 1. gulröda blom- och
fruktfärger, till morotens färg m. m.
— Hos blågröna, röda och bruna
alger finnas speciella V.
Växtpress, press för torkning
av växter för herbarier, består
vanl. av två träskivor, som
hop-spännas med ett rep, upplindat på
en trärulle. Portativa V. bestå
av tunna trä- 1. pappskivor,
ståltrådsnät o. d.
Växtsamhälle, se
Växtgeografi.
Växtsilke, se As cl epi ad a
-c e a e.
Växtslem, se S 1 e m.
Växtsmör, växtmargarin (se
Margarin).
Växtsociologi, se
Växtgeografi sp. 1297.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
