Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vätesvavla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1257
Vätesvavla—Vättern
1258
Vättern. Utsikt frän Västanå.
alveolarpyorré (jfr
Tändernas sjukdomar sp. 12).
Vätesvavla, se Svavel.
Vätesyra, syra (se Syror),
som innehåller väte jämte en
salt-bildare (se H a 1 o g e n e r) 1.
därmed analog radikal.
Vätgas, se Väte.
Vätska, kropp i flytande
tillstånd, d. v. s. med obestämd form
men bestämd volym (denna
ändras endast obetydligt vid
tryck-och temperaturändringar). Jfr
Molekyl sp. 166.
Vätskebroms, se Lavettage.
Vättak, socken i Skarab. 1.,
jämte Valstad, Kymbo och
Sun-tak pastorat i Skara stift. 275 inv.
Vättar (av urgerm. wehti-, ting,
sak), enl. folktron (redan i
fornnordisk tid) ett slags andeväsen,
oftast tänkta ss. underjordiska.
Tron på V. står närmast i
samband med föreställningen om de
dödas andar (jfr Tomte). Dock
synas även föreställningar om
lokalandar av mera obestämd art,
”landvättar”, ha förekommit (se
Vitterfolket och Älvor).
Vätte, se Vette.
Vätteljus, se Belemniter.
Enl. folktron lysa V. vid jultiden
samt hjälpa mot av vättar vållat
ont; därav namnet.
Vättern (fsv. Vctur,
avljuds-form till vatten-, namnet ingår
som sammansättningsled i andra
sjönamn, särskilt i Bergslagen,
bl. a. Alkvättern och öjevättern),
en av de stora mellansvenska
sjöarna, till storleken Sveriges
andra och Europas femte insjö,
belägen 88 m. ö. h. mellan
Västergötland, Närke, Östergötland och
Småland. 1,900 kvkm. Längd 136
km. Bredd 31 km. V. är en typisk
förkastningssjö och har därför ett
relativt stort djup (största
uppmätta 120 m.) samt, särskilt i s.,
täml. rakt förlöpande, höga
stränder. Dessa äro även inom övriga
delar av bäckenet föga
sönderdelade; endast längst i n.
förefinnes en liten skärgård med vikar
och öar, av vilka de största äro
Asp- och Rökneöarna. Längre ut
ligga de ensamma skären Fjuk
och Jungfrun samt i s. Visingsö,
V:s största ö. På grund av
nederbördsområdets ringa storlek
(6,320 kvkm.) har V. inga större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
