Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1221
Västergötland
1222
riska bildningar. De senare bilda
platåbergen Halle- och
Hunneberg, Kinnekulle och Billingen
samt Falbygden med Mösse- och
Ålleberg; bergen bestå nedifrån
av sandsten, alunskiffer,
ortocer-kalk och ler skiffer (de båda
sistnämnda saknas i Halle- och
Hunneberg) samt täckas av en hätta
av trapp med 30—90 m:s
mäktighet. Av kvartärgeologiskt
intresse äro bl. a. randbildningar
(jfr d. o.), ss. ändmoräner och
”kamelandskapet” i Valle härad
med oregelbundna grusåsar och
randdelta (Axvalla hed),
drumlin-området n.ö. om Billingen samt
Yoldiahavets
tappningsverkning-ar vid Billingens nordände. De av
ishavslera täckta delarna av V.
utgöra dess viktigaste
jordbruksbygder. — Näringar. Jämte
lantbruk äro industri och handel av
vikt, främst i Göteborg. Borås
är centrum för textilindustrin
i Viskans dalgång, Tidaholm har
tändsticks- och biltillverkning;
i Trollhättan finnes Sveriges
största kraftverk. I V. ligga
städerna Göteborg, Borås, Mölndal,
Trollhättan, Skövde, Vänersborg,
Lidköping, Alingsås, Falköping,
Skara, Mariestad, Tidaholm,
Ulricehamn och Hjo. V. omfattar
Skarab. L, s. delen av Älvsb. 1.
samt s. delen av Göteb. 1.
Huvuddelen tillhör Skara stift, s. och v.
delarna ingå i Göteborgs stift. —
Om V:s vapen se ill. till
Landskapsvapen sp. 199—200. —
Historia. V., vartill i äldre
medeltid även Dal räknades, var under
forntiden centrum för Göt ariket
(se Götaland), efter vars
erövring genom sveakonungarna det
även länge bevarade en mycket
självständig ställning. Landsting
(”alla götars ting”) hölls i Götala
invid V: s historiska huvudort,
Skara. Omkr. år 1000 vann kris-
Västergötland. Utsikt över Falbygden
från Älleberg.
tendomen fast fot i V., och ett
biskopssäte upprättades i
Husaby, varifrån det omkr. 1050
flyttades till Skara. Den från V.
härstammande Stenkilska
konungaätten hade i sin starkt
parti-kularistiska hembygd sitt
förnämsta stöd. Lagman Eskil av
Folkungaätten lät omkr. 1250
uppteckna Äldre Västgötalagen,
som omkr. 1300 ersattes av Yngre
Västgötalagen. Införandet av
landslagen i V. (1389) bidrog till
upphävandet av landskapets
särställning. V:s stormansklass var
talrik och visade under
Västgöta-upproret (se d. o.) sin ovilja att
underordna sig en stark
konungamakt. Gustav Vasa sökte därefter
reformera V:s förvaltning genom
den s. k. regementsformen 1540,
som ställde landskapet under en
ståthållare (Gustav Olsson
Stenbock) med ett regementsråd.
Reformen blev av kort varaktighet.
Under stormaktstiden tillsattes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
