Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värnamo - Värnanäs - Värnfåglar - Värnplikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Värnanäs—Värnplikt
1202
vid 11 snickeri- och möbelfabriker.
Staden har station vid Borås—
Alvesta, Halmstad—Nässjö och
Skåne—Smålands järnvägar. Den
lyder judiciellt under landsrätt
(östbo och Västbo domsaga) och
utgör med V. landskommun
(2,840 inv.) församling, som jämte
Våxtorp och Tånnö bildar
pastorat i Växjö stift. — V., som
omtalas redan på 1200-t., har av
gammalt varit en livligt besökt
handelsplats med stora
kreatursmarknader (nu obetydliga). Det
blev köping 1620 och stad 1920.
Värnanäs, gods i Halltorps skn,
Kalmar L, vid Kalmarsund. V. var
huvudgård i Axel Oxenstiernas
grevskap Södermöre och
bebyggdes av honom med en ännu
kvarstående manbyggnad av trä. En
ny huvudbyggnad uppfördes 1791.
Sedan 1795 har V. varit i ätten
Mannerskantz’ ägo.
Värnfåglar, Palamede’idae, en
fam. Andfåglar med kort näbb
och korta, trubbiga vingar med
två starka, som vapen använda
hornsporrar i vingkanterna.
Syd-Amerika. — Aniu’man 1.
an-hi’man, Palamede’a cornu’ta, bär
ett 10—15 cm. långt pannhorn.
Kroppslängd c:a 80 cm. —
Chau’na chava’ria hålles ofta tam
ss. vaktare för höns och gäss.
Värnplikt, en medborgares
skyldighet att göra krigstjänst åt
staten och deltaga i utbildning
därför. V. gäller i allm. den
vapenföra manliga befolkningen; under
världskriget infördes på sina håll
en s. k. civil V., omfattande
män, som kunde för
försvarsändamål utföra arbete bakom fronten
1. i hemlandet; kvinnlig V.,
omfattande hemortsarbete i
krigsindustri o. d., har ifrågasatts och
för krigsfall införts i
Sovjet-Ryss-land. — Den allmänna manliga V.
har i alla tider förekommit i pri-
Värnanäs. Gamla manbyggnaden.
mitiva samhällen, där varje
vapenför man varit krigare. I
antikens stater ansågs V. urspr. som
en rättighet, som endast tillkom
de fria männen. Genom Romerska
rikets utveckling till världsvälde
med behov av väldiga stående
legohärar försvann emellertid
dess V. De medeltida europeiska
staterna övertogo i stor
utsträckning värnpliktsidén från
germanerna, men den kom med tiden
att undanskjutas och
härväsendet att grundas på adlig
rust-tjänst och vasallhärar samt i nya
tiden på legotrupper och utskrivet
manskap. V. kom åter till heders
i Frankrike under stora
revolutionen, främst genom en allmän
värnpliktslag 1798, som
förklarade alla män i viss ålder skyldiga
till krigstjänst. Ett flertal länder
föranleddes under
Napoleonskri-gen att följa exemplet. Det 1814
-—-15 i Preussen införda
värn-pliktssystemet blev mönstret för
det övriga Europa, där V. (utom
i England) genomfördes till fullo
efter krigen 1866 och 1870—71. I
England infördes i följd av
världskriget allmän V. 1916 men
upphävdes åter 1920. Tyskland,
Österrike, Ungern och Bulgarien
få enl. fredsfördragen 1919—
20 numera ej tillämpa allmän
V. Allmän V. gäller i allm. från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
