Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsomflygning - Världsomsegling - Världsordning - Världspol - Världspostföreningen - Världssjäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1175
Världsomf ly gning—V ärldss j äl
1176
Routen vid den amerikanska världsomflygningen 1924.
Världsomflygning. Det första
försök till V., som utan avbrott
fullföljts runt jorden till
utgångspunkten, utfördes 1924 av
amerikanska flygare. Företaget
organiserades och bekostades av
amerikanska staten. — De för
flygningen använda maskinerna voro
tvåsitsiga Douglasflygplan med
400 HK Libertymotor. Vid
flygningen användes över
kontinenterna hjul-, över haven
flottörlandningsställ. Talrika depåer av
reservdelar voro i förväg upplagda
längs den planerade routen. —
Den flugna vägen framgår av
kartskissen. Start (officiell)
skedde vid Seattle, och flygningen
skedde i västlig riktning. Hela V.
fullbordades på 176 dagar (®/4—
28/o), därav 63 flygdagar om 351
tim. 15 min. verklig flygtid. —
Fyra flygplan startade, förda av
major F. L. Martin (ledare),
löjtnanterna Lowell Smith, Leigh
Wade och Erik Kelson samt med
reservlöjtnant J. Harding och
sergeanterna A. H. Turner, H. H.
Ogden och A. L. Harvey som
mekaniker. Martins flygplan krossades
en av de första dagarna mot en
bergvägg vid flygning i dimma.
De övriga fortsatte med Smith
som ledare. Mellan England och
Island nödgades Wade gå ned.
Han slöt sig sedan med ett nytt
flygplan till de båda återstående
vid Nova Scotia, varefter de tre
flygarna fullbordade flygningen
till målet.
Världsomsegling. Den första
V. står i direkt samband med
sökandet efter en v. sjöväg till
Indien och utfördes 1519—22 av ett
fartyg i F. de Magalhäes’ (se d.
o.) expedition. Sir Francis Drake
utförde 1577—80 den andra V.
Under 1600- och 1700-t. bli V. allt
vanligare; bland 1700-t:s märkas
L. A. de Bougainvilles (se d. o.)
och J. Cooks (se d. o. 1). I senare
tid ha V. väsentligen
underlättats genom Suez- och
Panamaka-nalernas tillkomst. De viktigaste
svenska V. äro de, som företagits
med fregatterna Eugenie och
Vanadis (se dessa ord); från
senare tid är yachten Fidras (se d.
o.) V. särskilt bekant.
Världsordning, den
lagbundenhet, som gör sig gällande i alla
universella händelseförlopp, vare
sig den fattas som mekanisk
kausalitet 1. som i sista hand
ända-målsbehärskad.
Världspol, himmelspol (se Pol.
Astr.).
Världspostföreningen, se
Postväsen sp. 513.
Världssjäl, en av många
filosofer antagen psykisk princip, som
tänkes verksam i alla
naturföremål. Platon antager i Timaios en
V., som är skapad av
världsbygg-mästaren (demiurgen) och är
orsaken till all rörelse i världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
