Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1089
Världskriget (Sarajevomordet)
1090
jade det komma i mycket stark
motsättning till Tyskland,
framför allt på grund av dess
energiska och hastiga skapande av en
stormaktsflotta. England hade
härigenom småningom sett sig
nödsakat att frångå
”tvåmakts-standarden” (innebärande att
dess egen flotta skulle hållas vid
samma styrka som de två
starkaste övriga stormaktsflottorna
tillsammans) till förmån för ”60
%-standarden” (innebärande 60
% överlägsenhet över den tyska),
vilken faktiskt accepterats både
på engelskt och tyskt håll.
Förgäves hade emellertid försök
gjorts att få till stånd en
uppgörelse om en paus i
flottbygg-nadstävlingen (naval holiday) 1.
åtminstone om en begränsning av
nybyggnaderna. Tanken att
England under ett eventuellt
europeiskt krig skulle ha sin plats
bland Tysklands fiender, gjorde
sig allt starkare gällande trots
alla Englands omsorger att
formellt bevara sin handlingsfrihet.
Särskilt under
Marockonybyggna-derna uppstod tanken, att
England icke ämnade stå likgiltigt,
om Tyskland tillfogade
Frankrike en allvarligare motgång.
Planer för ett militärt samarbete
dryftades mellan de engelska och
franska generalstaberna, och en
engelsk expeditionskår till
kontinenten ställdes i utsikt. En
omgruppering av de engelska och
franska flottorna verkställdes
1912. Den senares huvuddel
förlädes till Medelhavet, den förras
huvuddel till Atlanten och
Nordsjön, vilket i praktiken
medförde, att franska nord- och
västkusternas försvar övertogs av den
engelska flottan. —
Sarajevomordet och konflikten
mellan ö s t e r r ik e-üngern
och Serbien. 28 juni 1914
35. — L e x. XII. Tr. 11. 8. 28.
föll ärkehertig Franz Ferdinand
(se d. o.) offer för ett av
bosnia-kern Princip m. fl. verkställt
attentat i Sarajevo. Det var ett
utslag av hatet mot
Donaumo-narkin bland dess sydslaviska
element, vilket ivrigt
underblåstes från Serbien i form av en
hänsynslös storserbisk
propaganda med föreningen ”Narodna
od-brana” som central (se
Jugoslavien sp. 263 f.). Då redan
de första undersökningarna i juli
1914 visade, att mördarnas spår
ledde in på serbiskt område,
krävde regeringen i Wien, vars
ledande kraft var
utrikesministern Berchtold, i en 23 juli i
Belgrad överlämnad not bl. a.,
att den mot monarkin fientliga
serbiska propagandan skulle
undertryckas, att ”Narodna
od-brana” skulle upplösas, att
officerare och ämbetsmän, som
deltagit i propagandan, skulle
avskedas, att österrikisk-ungerska
organ skulle tillåtas medverka vid
undertryckandet inom Serbien av
den mot Donaumonarkins
integritet riktade rörelsen och att en
rättegång skulle anställas mot i
Serbien befintliga deltagare i
mordkomplotten. Svar begärdes
inom 48 timmar. När Serbiens 25
juli avgivna, på de flesta punkter
tillmötesgående svar icke befanns
vara helt tillfredsställande, avbröt
Wienr eger ingen genast
förbindelserna och mobiliserade 8
armékårer. Serbien hade redan tidigare
samma dag mobiliserat hela sin
armé. österrike-Ungern syntes
beslutet att tillgripa en straffaktion
mot Serbien även med risk av ett
krig. Dess hållning väckte bland
makterna stark oro, och ss. ett
symtom på dess krigiska
syften uppfattades särskilt dess
taktik att börja aktionen mot
Serbien, just då franske
presiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
