Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vogler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Wohltäter—Vokaler
960
—24 handelsminister i Tryggers
ministär. Led. av sociala rådet
1913—15 och ånyo 192S.
Wohltäter [vå’1-], ty.,
”välgörare”, skämtsam beteckning för
person, som bjuder på något (t. ex.
förtäring).
Voigt [fåcht], Woldemar,
f. 1850, d. 1919, tysk fysiker, prof,
i Göttingen 1883, har lämnat
viktiga bidrag till kristallfysiken,
elektro- och magnetooptiken.
Voigtländer [få’jt-], firma för
tillverkning av kameror och
optiska instrument, i Braunschweig,
Tyskland, grundad av J o h a n n
Friedrich V., f. 1779, d. 1859.
Voilä [voala’], fr., se där!
Voilå tout [voalato’], fr., se
där allt!, det är hela saken.
Voile [voa’ll] (fr., slöja), ett
tunt, lätt klänningstyg.
Voionmaa [vå’jånma] (W a 1
-lin), V ä i n ö, f. 1869, finländsk
politiker, prof, i historia i
Helsingfors 1918. V. invaldes 1919
ss. socialdemokrat i riksdagen och
var 1926—27 utrikesminister i
ministären Tanner. Han har deltagit
i N. F: s församlings
sammanträden, bl. a. ss. led. av finländska
delegationen 1922 och 1927.
v. Voit [fåjt], Karl, f. 1831,
d. 1908, tysk fysiolog, prof, i
München 1863, en av grundläggarna
av den moderna näringsfysiologin.
Bl. a. utförde han jämte M. v.
Pettenkofer talrika bestämningar
av den totala ämnesomsättningen
vid olika näring och fastställde
rationella kostsatser (se
Födoämnen).
Voiture [voaty’r], Vincent,
f. 1598, d. 1648, fransk
författare, led. av Fr. akad. V. vann
tidigt insteg i de parisiska
hovkretsarna, framför allt i Hotel
de Rambouillet (se d. o.). Av
samtiden högt skattad som
tillfällig-hetsdiktare, fick han dock störst
betydelse genom sina brev (utg.
1654), vilkas lätta elegant
konverserande stil ofta efterbildades.
Vo’jlock (av ry. vojlok, filt),
underlag till sadel, vilket skyddar
dennas stoppning och fördelar
dess tryck på hästens rygg.
Vojmsjön, långsträckt insjö i
Lappland, genomfluten av
Ångermanälvens vänsterbiflod V o j m
ån. 78 kvkm. Största djup 145 m.
Vojvod [-vå’d] (av
fornslavis-ka voi, krig, och voditi, föra,
leda), äldre slavisk
beteckning-för hövding, furste, lydfurste,
ståthållare; numera (i Polen)
styresman över ett departement, v o j
-vodskap (se Polen sp. 385).
Vojvo’dina, benämning på ett
fordom till Ungern, numera till
Jugoslavien hörande område, som
1849—60 var förenat med banatet
Temesvar till ett särskilt
österrikiskt kronland. 51,030 kvkm.
1,4 mill. inv.
Voka’bel (av lat. voca’bulum,
benämning), (lösryckt) ord, glosa.
— V o k a b u 1 ä’ r, ordlista,
ordbok; ordförråd.
VokaT (lat. voca/lis, av voæ,
röst). 1. Som avser 1. hör till
rösten, röst-. — 2. Se V o k a 1 e r.
Vokalbalans, se Svenska
språket sp. 356.
Vokaler, benämning på vissa
språkljud, vilken fått
tvåfal-dig innebörd (jfr Språkljud).
Dels åsyftar termen sådana ljud,
som ensamma kunna bilda
stavelse, s j ä 1 v 1 j u d 1. s o n a’ n t er
(här kallade V.1) ; dels, och
ur-sprungligare, åsyftar den en
egenhet i (det isolerade) ljudets
bild-ningssätt och betecknar då de
ljud (här kallade V.2), vid vilka
den i struphuvudet alstrade
stämtonen dominerar, utan att
ytterligare s. k. bullerljud alstras i
munhålan. I bådadera fallen står
V. i motsats till k o n s o n a n •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
