Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veterinärbakteriologiska anstalten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Veteål—Veto
688
pen om husdjurens sjukdomar och
dessas botande
(djursjukvård) samt djurens lämplighet
för olika ändamål. V. är först
känd från Egypten. Bland
grekiska utövare av V. märkas
Hippo-krates, Xenofon och Aristeides.
Även bland romarna var V. tidigt
känd, och i Rom funnos särskilda
lärare i V., ävensom sjukstallar
för arméns hästar. Under
medeltiden samt 1500- och 1600-t.
utövades V. nästan uteslutande av
stallknektar o. a. personer utan
skolbildning samt tog därigenom
starkt intryck av den
förhärskande vidskepligheten. De alltmer
förhärjande kreatursfarsoterna
framtvingade emellertid upprättandet
av veterinära läroanstalter i flera
länder. De första
veterinärinstituten grundades i Lyon 1762,
Paris 1765, Turin 1769, Göttingen
1771, Köpenhamn 1773, Wien
1777, Dresden 1780 och Berlin
1790. Även i Sverige
nödvändiggjorde den på 1700-t. härjande
boskapspesten vidtagandet av
åtgärder. 1756 föreslog Collegium
me-dicum inrättande av ett sjukhus
för hästar och boskap. 1763
anslog K. M:t medel för utsändande
av 3 lärlingar till Lyon för att
studera V. 1775 grundades
Veterinärinrättningen i Skara, 1821
öppnades Veterinärinrättningen,
numera Veterinär högskolan (se
d. o.), i Sthlm. — V. har i övrigt
utvecklats i nära samband med
medicinen (jfr d. o.).
Veteål, se T r å d m a s k a r.
Vetive’riaolja, violdoftande
olja, tillhörande gräsoljorna (se
d. o.) och använd vid
parfymtillverkning. Jfr Andropogon.
Vetlanda, stad (sedan 1920) i
Jönköp. 1. 3,395 inv. V. har
betydande kreatursmarknader.
Industrin sysselsatte 1926 447 arbetare
vid 31 arbetsställen; bland
anläggningarna märkas tändsticksfabrik
(äg. a. b. Förenade svenska
tändsticksfabrikerna) samt ett
flertal snickeri- och möbelfabriker.
Kommunal mellanskola. Station
vid Kalmar järnvägar och V.
järnvägar. V. bildar jämte V. 1 a n d s
-kommun (2,710 inv.)
församling och pastorat i Växjö stift
samt lyder judiciellt under
landsrätt (östra härads domsaga).
Vetlanda järnvägar, två
smalspåriga (spårvidd 0,891 m.)
järnvägslinjer, näml. V e 11 a n d a—
Sävsjö järnväg (Hv. S. J.),
29,8 km. lång, öppnad för trafik
1885, och Ve 11 and a—Må 1 i 1
-la järnväg (Hv. M. J.), 50,6
km. lång, öppnad för trafik 1906.
Äg. a. b. V., Vetlanda.
Vetlu’ga, vänsterbiflod till
Volga, v. om Vjatka. 789 km.
Ve’to (lat., jag förbjuder),
förbud, gensaga. — V., vetorätt,
rätt att genom en gensaga
förhindra verkställigheten av ett
beslut. Uttrycket härstammar från
det romerska republikanska
statsskicket, som gav folktribunerna
vetorätt mot övriga
ämbetsmyn-digheter. I senare tiders
konstitutionella författningsliv
förekommer V. i åtskilliga länder främst
ss. en statschefen tillerkänd rätt
gentemot representationen. V. är
absolut, när genom detsamma
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
