Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westminster Hall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
West Point—Vesuvius
676
beten inom metriken, främst
Metrik der griechischen Dramatiker
und Lyriker (3 dir, 1854—65,
tills, med A. Rossbach).
West Point [oe’sst påjnt], ort
i New York, vid Hudson, c:a 80
km. ovanför New York City. Säte
för För. Stat:s krigsskola, U. S.
Military Academy, grundad 1802.
West-Preussen [prå’jsen],
1878—1918 provins i Preussen,
kring nedersta Weichsel. 25,555
kvkm. 1,7 mill. inv. (1910). — Vid
tyska ordenslandet Preussens (se
d. o. sp. 580) delning 1466 kom v.
delen därav, W., till Polen. W.
var under de svensk-polska krigen
på 1600-t. ofta krigsskådeplats.
1629—35 och 1655—60 ingick
W. delvis i det svenska
general-guvernementet Preussen. Genom
Polens första och andra delningar
1772, resp. 1793 avträddes W. till
Preussen. Det var till en början
förenat med Ost-Preussen men
gjordes 1878 till särskild provins.
Enl. Versaillesfreden 1919 tillföll
större delen av W. Polen, där det
utgör huvudparten av dep.
Po-morze och delvis bildar den s. k.
polska korridoren. Återstoden
delades mellan fristaten Danzig och
Preussen. Den preussiska delen
ingår nu i provinserna Grenzmark
Posen-Westpreussen och
Ost-Preussen.
Westrin, T h e o d o r, f. 1850,
historiker, arkivarie i Riksarkivet
1897, förste arkivarie 1910—-17.
W. inträdde redan 1877 i
redaktionen av Nordisk Familjebok, på
vars 2:a uppl. han ss.
huvudredaktör (1906—14 och 1916—26)
nedlagt ett framgångsrikt arbete.
Utom historiska arbeten har han
bl. a. utgivit 2:a serien av
ur-kundspublikationen Sveriges
riks-dagsakter (4 bd, 1909—22).
Westring, H j a 1 m a r, f. 1857,
d. 1926, jurist, ämbetsman, justi-
tieråd 1898, konsultativt
statsråd i v. Otters ministär 1901,
civilminister i Boströms andra
ministär 1902—05 och i
Ram-stedts ministär 1905, ånyo
justi-tieråd s. å., ordf, i
Lagberedningen 1910—18, president i Svea
hovrätt 1918—25, ordf, i
processkommissionen från 1920. I
Lagberedningen ledde han bl. a.
utarbetandet av de stora förslagen till ny
äktenskaps- och barnlagstiftning.
W. utgav Sveriges rikes lag
fr. o. m. årg. 1909 och redigerade
från 1910 Nytt juridiskt arkiv.
Ve’stvaagö [-vågö], se
Lofoten.
West Virginia [oe’sst [-vødji’-nio],-] {+vødji’-
nio],+} se Väst-Virginia.
Vesuvia’n, i d o k r a’ s, till
epi-dotgruppen hörande tetragonalt
mineral, bestående av
vatten-haltigt kalciumaluminiumsilikat.
Färg gul, grön, brun, svart, sällan
röd 1. blå, spec. v. 3,3—3,5. Ej
sällsynt som kontaktmineral i
kornig kalk, bl. a. i Sverige. Av
varieteter märkes c y p r i’ n, som
är blåfärgad av kopparoxid.
Vesu’vius, ital. Vesuvio,
europeiska fastlandets enda numera
verksamma vulkan, belägen i mell.
Italien, c:a 10 km. s.ö. om Neapel
(se karta och ill. till d. o. samt
ill. till Vulkaner). V. utgör ett
vulkaniskt dubbelberg, bestående
av de två olikartade vulkanerna
Monte Somma och egentliga V.
Monte Somma utgör den
återstående delen av den låga, bredkoniga
vulkan, som förstördes vid
utbrottet 79 e. Kr., då bl. a. städerna
Pompeji och Herculaneum (se
dessa ord) begrovos under askan
och slammet; i dess
halvcirkelformiga återstod började vid
samma tillfälle den nuv. käglan
uppbyggas, skild i n. från Monte
Somma genom dalen Atrio del
Cavallo. Före utbrottet 79 torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
