Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westfaliska freden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Westfaliska freden
666
bundet; dess härskare blev
Jé-rönie Bonaparte. Huvudstad var
Kassel. W. fick modern fransk
förvaltning, och betydande
reformer genomfördes, men å andra
sidan utsögs landet av skatter
och utskrivningar till krigen.
Genom frihetskriget 1813 upplöstes
konungadömet. — Den preussiska
prov. W. bildades 1815 huvudsaki.
av preussiska landförvärv inom
förutvarande Westfaliska kretsen.
Westfa’liska freden,
sammanfattande namn på de fredsslut i
de westfaliska städerna
Osnabrück och Münster, vilka
avslutade Trettioåriga kriget 1648.
Tanken på en allmän fredskongress
blev aktuell först 1641, då på
grund av rangtvister två skilda
förhandlingsorter fastställdes:
Münster för Frankrikes
underhandlingar med kejsarens ombud
samt Osnabräck för deras
förhandlingar med Sverige.
Underhandlingarna började dock på allvar
först 1645. Främst tack vare den
kejserlige representanten v.
Traut-mannsdorffs skickligt anbragta
bemödanden nåddes trots svåra
slitningar slutligen positiva
resultat, och 14 okt. 1648 kunde
fördragen undertecknas (i Münster).
Stort inflytande på
förhandlingarnas gång hade växlingarna på
krigsskådeplatsen utövat. — Av
de omfattande territoriella
förändringarna genom W. märkas
följande. Det av J. Oxenstierna
och Adler Salvius företrädda
Sverige, som delvis svårt
motarbetades av franska sändebudet
d’Avaux och framför allt av
bran-denburgske kurfursten, erhöll
Vor-Pommern, västligaste
Hinter-Pommern, Wismar med
kringliggande område, de förutvarande
stiften Bremen och Verden, allt
som län av Tysk-romerska riket,
samt därtill 5 mill. riksdaler.
Brandenburg erhöll största delen
av Hinter-Pommern samt som
ersättning för arvsanspråk på det
övriga Pommern (se d. o. sp. 442)
de förutvarande stiften Kammin,
Minden och Halberstadt samt
arvsrätt till Magdeburg. Bayern
behöll av det erövrade Pfalz
endast Ober-Pfalz, medan
kur-furstendömet i övrigt
återupprättades (se Pfalz sp. 210).
Frankrike erhöll bekräftelse på
besittningen av Metz, Toul och
Verdun samt några områden i s.v.
Tyskland, främst en stor del av
Elsass och därtill en viss, oklart
formulerad överhöghet över det
övriga Elsass. Frånsett en mängd
andra smärre territoriella
förändringar återgick man med
avseende på de världsliga besittningarna
med vissa modifikationer till den
territoriella ställningen vid
krigets början. För de andliga
territorierna fastslogs år 1624 som
normalår, varigenom
restitutions-ediktet av 1629 och därpå
grundade dispositioner återkallades.
Vid. erkändes Schweiz’ och
Nederländernas oberoende och
utträde ur Tysk-romerska riket.
—- De religiösa tvistefrågorna
löstes på grundval av Augsburgska
religionsfreden av 1555. Med
undantag för de österrikiska
arvländerna skulle religionsfrihet råda
på de håll, där den före 1624
varit erkänd. De reformerta
er-höllo nu samma rättigheter som
protestanterna, och i fråga om
delaktighet i riksstyrelsen skulle
trots de katolska ständernas
numerära övervikt likhet (paritet)
råda (se Corpus). I övrigt
reformerades riksförfattningen i en
riktning, som var ägnad att
försvaga kejsarens och andra
riks-myndigheters makt.
Territorial-furstarna tillerkändes suveränitet
med den i praktiken åsidosatta
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
